SO vIHSKOTUMCH 101eter ett del mest 1l0IVande utseende öfverallt. I Beaujolais vingårdar böja sig vinstockarne bokstafligen ned under klasarnes tyngd, hvilka nu erhållit nästan sin fulla storlek och börjat under de sista dagarne att rodna. — Nytt hvete utbjudes redan i ansenlig mängd och det visar sig öfverallt ifrån vara af god qvalitet samt mycket tungt. Berättelserna om skörden i England ljuda tillfredsställande från de mest olika delar af landet. Korn, hö och de flesta foderväxter anses visserligen förlorade, men hveteskörden är särdeles lofvande och den är allena vida vigtigare än alla de andra tillsammantagna. Regeringen uppmanas utsända sina soldater att hjelpa till vid skörden. I de flesta delar af Tyskland äro sädespriserna vikande, hvilket naturligtvis antyder gynnsamma utsigter. Särskilt i Österrike är ställningen mycket lofvande. I Nordamerikas Förenta Stater rådde under högsommaren ett ihållande regnväder, hvilket en tid ingaf farhågor för skörden. Men på senare tiden synes fullständigt omslag ba inträffat, hvilket måste inverka fördelaktigt på skörden, såframt icke hettan är äfven inuti landet alltför stor. I sjelfva Newyork hafva mer än 250 personer på fyra dagar ljutit döden genom den för starka värmen. Vinskörden på ön Madeira, hvilken sedan 41852 gått mer och mer tillbaka på grund af drufsjukan, så att man varit nära att anse äkta Madeiravinet för alltid utdödt, tyckes nu åter på ett glädjande sätt komma sig upp. I en berättelse af d. 18 Juli från Funchal till Times skrifves det sålunda: Redan vinskörden 1867, hvilken kom tre veckor tidigare äv vanligt, kunde i qvalitet jemföras med 1852 års skörd. Qvantiteten var 2,300 pipor, ungefår detsamma som 1866, och af dessa kunde 1,600 pipor anses vara af bästa qvalitet, eftersom de växt på södra sidan af ön. Norra sidans skörd är neml. af sämre qvalitet och blir till en stor del antingen bränd till bränvin eller drickes af öns befolkning. Vinskörden 1868 skall nu i qvalitet ansenligt öfverstiga det föregående årets. Drufsjukdomen har så godt som alls icke yppat sig på sydsidan, och i följd af den ovanligt torra och milda vintern och våren äro drufvorna i ett ganska utmärkt tillstånd. På norra sidan af ön är vinets beskaffenhet deremot icke så tillfredsställande, alldenstund sjukdomar utbrutit på flera ställen derstädes. I följd af dessa nya gynsamma utsigter för vinskörden har man i många trakter af ön åter uppgifvit sockerodlingen, hvilken man börjat införa i stället för vinodlingen, och åter planterat vin, så att man om få år väntar sig en vinskörd af 4—5,000 pipor. Från Frankrike erfara vi, att drottning Victoria, hvars ankomst till Paris var bestämd till d. 6 d:s, nu uppskjutit sin resa några dagar. Den kur, som kejsar Napoleon nu genomgår i Plombiöres, skall vara slut d. 6 d:s, hvarefter han genast hommer att återvända till Paris, för att der emottaga Storbritanniens herrskarmna. — I Plombieresilefver kejsaren mycket lugnt och stilla. Om politik höres ej ett ord, skrifver man derifrån, han dricker vatten, badar och promenerar. Societeten är lysande: grefven och gretvinnan villele, grefven och grefvinnan Corniani, grefve Osmond 0. a. Kejsaren bor på gästgifvaregården och har hos sig sin adjutant general Beville, kabinettschefen Conti och handsekreteraren Pietri. General Fleury har åtagit sig att öfvervaka v. konungens af Egypten andre sons uppfostran, hvilken studerar i militärskolan i S:t Cyr. Den äldste sonen skall uppfostras i England och hufvudsakligen göra sig bekant med sjöväsendet. Suez-kanalbolaget tillkännagifver, att alla bref, som gå genom kanalen, skola derför draga en taxa af 20 centimer. Lagueronniere begifver sig som gesandt till Brussel. Jerome David, ledaren för de ultra reaktionära inom lagstiftande kåren, skall i hans ställe öfvertaga den politiska ledningen af La France. I England glädjer man sig åt berättelserna från Irland. Listorna öfver anklagade ha aldrig förut varit så tomma. Landet är alldeles lugnt. Fenierna föranleda ej något störande af friden, om det än icke här och hvar saknas demonstrationer. En i Indien mycket aktad pundit, vid namn Lingham Luckschmajee, har tillsändt len indiske ministern ett memorandum öfver sitt lands ställning. Han begär deri, att man nå gifva några säten inom Londons parlanent åt indiska infödingar, hvilka då böra räljas ur de olika presidentområdena och beraktas såsom sina landsmäns speciella repreentanter. — Fastän England är en väsentligt asiatisk makt, skall det likväl antagligen cke vilja gå in härpå — åtminstone ännu cke på länge. Centralutskottet afLondon Working Mens Association och delegerade från flera af dess itgreningar har haft ett möte, hvarvid besluats: 1. Att det är absolut nödvändigt, att rbetet representeras direkte i parlamentet ör de näringsidkande klasserna och att arbeare af alla yrken, isynnerhet medlemmar af andtverksföreningarne, böra gemensamt sträfa efter att få åtminstone ett dussin verkliga rbetare valda; 2. Att, på det en förmedling —-—— sm -—Lv i 2C— ÅC