——— — I går (Onsdagen) uppfördes Hvita frun af Boieldieu, hvilken operas musik hos oss är väl bekant och omtyckt. Föreställningen var besökt af ett tomligen talrikt, men dock icke tillräckligt publikum. Hr Behrens tillkännagaf också mellar akterna att sällskapet endast skulle komma att ge ytterligare två föreställningar, nemligen nästa Lördag och Måndag. Vi nära dock det hopp, att publiken dessa aftnar skall iofinna sig så talrikt, att sällskapet, som ådragit sig många omkostnader för att här kunna uppträda med en passande utstyrsel, med körpersonal o. 8. v. må kunna se dessa sina uppoffringar erkända, så att det förut bestämda antalet föreställningar måtte kunna gifvas. Hr Arnoldsons utförande af George Browns parti svarade fullkomligt mot bans återgifvande af Fra Diavolo. Den stora arian i 2:a akten (Stig fram du förtjusande sköua) tillvann sig isynnerhet utomordentligt bifall. I likhet med första gången blef han mottagen med bifall och inropades särskilt vid operans slut. I Annas parti gjorde man först bekantskap med m:ll Memsen, i hvilken man lärde känna en förtjenstfull sångerska med en, om icke särdeles stor dock välklingande och utvecklad sopranstämma. Gaveston återgass af hr Behrens, hvars präktiga röst isynnerhet var af mycken verkan i den stora arian under auktionsscenen i 8:dje akten. Denna scen, i hvilken hr Uddman mycket lustigt framställer den fungerande auktionisten, fredsdomaren Mac Irton, blef ypperligt framställd och starkt applåderad. Dicksont och Jennyt återgåfvos af hr Dahlgren och sru Strandberg, som i likhet med öfriga uppträdande i fullt mått medverkade till en förträfflig ensemble. Körerna föredrogos med smak och precision. Orkestern, som består af en dubbel strångqvartett samt ett piano, speladt af hr kapellmästaren Dente, som ersättning för blåsinstrumenterra, blef efter utförandet af ouvertyren lifligt applåderad. Sedan ofvanstående var nedskrifvet, erfara vi, att de förut bestämda föreställningarne skola komma att gifvas, såvida sångarne kunna utverka sig bättre vilkor hos teaterdirektionen. De betala nemligen nu en hyra af 60 spd (240 sv. rdr) pr afton. Vi betvifla icke att den liberala teaterdirektionen beviljar vårt broderlands utmärkta artister den afprutning som de önska och derigenom också tillmötesgår publiken. Svenska Familj-Journalens 6:te häfte för innev. år har nu utlemnats till prenumeranterna och innehåller detsamma bl. a. följande: Fortsättn. af Starbäcks Historiska bilder; Huru böra unga flickor läsa; En rufvande jätteorm (med illustration); Georg Aug. Wallin (med porträtt), af G. Lagus; Något om qvinnan i Siam (med illustration); En bild från Ungern (med illustration); Sommartankar, poem af Richard Gustafsson; forts. at Sehlstedts Reseminnen; En tafla ur hvardagslifvet, af V. H. S. L—n.; Kommer, kommer inte (med illustration efter prot. Wallanders bekanta tafla Vingåkersflickor); Bilder fr. Spanien (med illustr.); Till mitt fosterland, poem af Eustachin; Skalperingar hos indianerna; Magnus Stenbock (med illustrationer), af G. H. M—n; Strödda tankar från Tiveden, af Claös Johan Ljungström; Den längsta dagen; I Haslidalen (med illustration); Mäster Olofs bröllop, af C. G. Starbäck (forts.); Rebus m. m. — Det är med verkliga tillfredsställelse man finner hur denna billiga och läsvärda tidskrift med hvarje nytt nummer visar sig gå framåt och skulle de af densamma lemnade och å förläggarens atelier utförda träsnitt med heder kunna försvara sin plats i hvilken utländsk illustrerad journal som helst af samma slag. Exempelvis åberopa vi de af hr Hallbäck förträffligt tecknade och af artisten C. Weidenhayn skurna illustrationerna till Sehlstedts ypperliga rese-minnen.