i Europa förandraå den okade mimtarbudgeten, hvilken blifvit en stående utgift. Man bordo enligt hans förmenande söka till att fiona nya hjelpkällor för bristens betäckande. — Thou et yttrade, att finansutskottet beviljat regeringen allt, hvad hon begärde till införandet af bättre vapen. UHan fordrade emellertid, att hon skulle beflita sig om sparsamhet och undvika alla onödiga utgilter under det löpande året; det vore nödvändigt att göra slut på stegrin gen i utgifterna. Ett telegram har meddelat, att ätven Thiers hållit ett längre ta! vid sammanträdet d. 1 d:s och vid detta tillfälle inlåtit sig på den tyska frågan. Det resultat, hvartill han kom, angifves sålunda: Återupprättandet af Europas jemnvigt beror derpå, att en tysk förbundsstat åter införes?. Talet hade en starkt oppositionel prägel. Han afgaf den mörkaste skildring af Frankrikes finansiela tillstånd; man beviljade utgifter, utan aft veta om det fanns medel till att betäcka dem, regeringen hade i sin politik lidit det ena nederlaget efter det anåra, och budgeterna voro likväl beräknade på att upprätthålla denna politik. Han uppgaf bristen till 300 mill. tres och den sväfvande skulden till 962 mill. Han beklagade återigen, att adressdiskussionen atskaffats, emedan man genom den kunde annorlunda inlåta sig på alla de politiska trågorna, än möjligt vore under en förhandling om budgeten. Thiers tyckes, kort sagt, i alla riktningar, der det kunde ske utan förräderi mot Frankrikes intressen, hatva gifvit fritt lopp åt sin outsläckliga förbittring mot den kejserliga regeringen; men i den egentliga hufvudsaken segrade dock hatrioten öfver oppositionsmannen. Han medgaf, att Europas jemnvigt skulle bli störd, om hela Tyskland införlitvades i Preussen, och måste således gilla, att franska regeringen rustat af yttersta kratter, för att förebygga denna omhvälfning. Derfor motsatte han sig icke heller de stora bevillningarne till krigsoch sjömivisteriet; de skulle visa Tyskland, att Fravkrike ej tänker tåla några nya usurpationer, För första gången vid universitetet i Paris har en qvinna aflagt examen, neml. en ung amerikanska, som i dessa dagar der tagit sin första doktorsgrad. I departementet Somme har den sjeltständige kandidaten dEstourmel blifvit vald med 18,008 röster mot 1,276. Regeringen hade ej uppställt någon officiel kandidat. Preussens tidningar börja åter orda om Luxemburg, med hvilket de ej finna sig rätt belåtna. Så t. ex, säger Köln. Zeit. bl. a:: x För att under alla omständigheter tillförsäkra Luxemburg neutralitet, blir det mer och mer nödvändigt att erinra dervarande regering om dess skyldighet att slopa sästningsverken. För ett haltt år sedan var ett halft dussin arbetare sysselsatt med att spränga och rifva. Men sedan dess tyckas de ha gjort strike; det har åtminstone blifvit tyst och stilla med talet om deras verksamhet. Måtte luxemburgerregeringen, sedan Europa visat sig så medgörlig emot henne, nu äfven uppfylla sin skyldighet mot Europa (mot Preussen?) och framför allt icke glömma det gamla och vackra ordspråket: Ärlighet varar längst! — Det låter så förmanande detta. Men de goda preussarne borde äfven komma ihåg, att Europa jemväl af dem väntar, att de skola uppfylla ain skyldighet i Nordslesvig. Hvarför behöfver luxemburgerregeringen, Preussen till behag, förstöra ein vackra fästning, då Preusgen icke, Frankrike till behag, vill återlemna Nordslesvig? Häraf kan Bismarck finna, huru den politiska lögnen binder. Han kan nu t. ex. icke fordra, att man i Luxemburg skall hålla ingånget fördrag, alldenstund han ej håller det, han sjelf besvurit i Prag, och han har skäl att frukta, att Frankrike genom Luxemburgs starka fästning derför kan bli farligt för Preussen, emedan man väl kan taga för afgjordt, att, i händelse af ett krig mellan Frankrike och Preussen, det förra skall besätta Luxemburg. I Kassel råder stor missbelätenhet med åtskilliga polisförordningar, hvilka äro mycket stränga, isynnerhet en som bestämmer, att en hvar skall beläggas med 3 thlr i böter eller motsvarande fängelse, som underlåter att vid sina anmälningar till polisen anmärka, huruvida en hos honom logerande gäst är född inom eller utom äktenskapet. Husvärdarne äro förlägna deröfver, emedan de tro sig icke gerna kunna spörja hvarje gäst, huruvida han är äkta eller oäkta! — Man klagar ätven öfver stränga påbud om Söndagens firande. I Schwerin svär man öfver magistraten, som behagat förordna, att gesäller, lärgossar och drängar skola hålla sig hemma från kl. 9 å aftonen, och således förbjudit dem att efter slutadt dagsarbete njuta frisk luft och rörelse under de vackra sommaraftoarne i stadens herrliga promenader. Lycklig Tyskland! Visa magistrat! I Bayern talar man allmänt om konunens snara förlofning med storfurstinnan MaÅ Alexandrowoa af Ryssland. Den ryska