för att aflösa Benedetti. Det antages ölver hufvud, att en fullständig omflyttning förestå i afseende på de vigtigaste diplomatiska po sterna, af hvilka tvenne isynnerhet tilldrag: sig stor uppmärksamhet, neml. beskickunngarne i Petersburg och Briissel. Furst Talleyranc har för någon tid sedan lemnat Ryssland, dei han, efter hvad det säges, ej kunde stannz längre under törhållanden, hvilka ej ölverensstämde med hans personliga värdighet och höga ställning. Såsom hans efterföljare näm. nes allmännast hertigen af Persigny, ibland general Fleury. Detta är likväl endast rykten. Deremot tyckes man ha fattat ett afgörande beslut ang. posten i Briissel. Såsom den nye gesandten nämnes med säkerhet senatorn Lagueronniöre, den bekante officiele broschyrförlattaren, en af kejsarens förtrognaste rådgifvare och högste ledaren afla France. Lagueronniere har ej förut beklädt någon diplomatisk post, och kejsarens val har väckt mycket uppseende, isynnerhet i Belgien, dit den nye gesandten väntas, med blandade känslor, med bekymmer af några, med förtröstan och hopp af andra, ty hans väntade utnämning anses beteckna inledningen till praktiska steg för genomförandet af den politik, hvilken synes i hänsyn till Belgien med förkärlek omfattas af såväl transka regeringen som folket: Belgiens annexering i Frankrike, åtminstone till en del. Att Frankrike har anledning att uppträda med större energi utåt, visar sig bäst af t. ex, Preussens hållning i serbiska frågan. Frankrike, England och Österrike hafva i denna fattat en gemensam öfverenskommelse och sökt att förmå Preussen förena sig med dem. Preussen har vägrat och, efter gjorda nya framställningar med begäran att det måtte med större öppenhet ansluta sig till vestmakterna i den orientaliska frågan, förklarat med stor bestämdhet, att dess tillvägagående i Orienten skall bero af de intressen, som det har att försvara i det vestliga Europa. Det vill derför nästan synas som att Preussen icke vill i Orienten skilja sig från Ryssland. Detta är isynnerhet för Frankrike ett egif akt!, som väl berättigar den förklaring, regeringskommissarien Allard afgaf i lagstiftande kåren, då frågan om utskritningslagen diskutorades, neml. att en årskontingent om 100,000 man vore nödvändig, för att Frankrike skulle, såsom det borde, kunna ha en aktiv arme om 800,000 man; det berättigar äfven lagstiftande kårens beslut i ötverensstämmelse härmed genom 213 röster mot 10. Det första numret af Jules Favrees och Picards tidning, LElecteur, har nu utkommit. Bladets program har denna lydelse: Tidningens titel förklarar dess ändamål. Den är är ett folkligt verk af politiska undervisningar och diskussioner. LElecteur har grundats i den tanken att utbreda de oberoende kandidaturerna ända till de aflägsnaste byar — dessa de officiela kandidaturernas förskansade läger — och att komma borgarena att förstå vigten af de representativa institutionerna; att vänja dem vid laglighetens frediga motstånd, i det hon förallmänligar de kunskaper, som äro nödvändiga för hvarje medborgare till försvar af hans rätt; att angifva nissbruken och understödja dem, som bekämpa lem ; att inom alla Frankrikes kommuner berämja framsteg i afseende på jordbruk och ndustri, hvilka förverkligats inom några. Med tt ord: att jomte Moniteur des Communes, regeringens organ) vara en oberoende organ, om förstår att öfvervaka och i nödfall att ederlägga. Detta är det mål som LEleceur fullföljer; bladet synes i en högtidlig tundi ty valperioden är moraliskt börjad. Till England har nu prins Alfred, som yligen höll på att bli mördad i Australien, terkommit vid god helsa samt begitvit sig ll sin mor i Windsor. Midsommardagen på morgonen hade c:a ,000 personer samlats på kusten vid Dover, ör att åse transportskeppet Serapis landing, hvilket från Abyssinien återförde 700 an under öfverste Camerons befäl. Truperna blefvo med stor entusiasm emottagna ch borgmästaren uppläste en lyckönskningslress från kommunalrådet. De från abyssina fälttåget homförda och till en början för ottningen framlagda märkvärdigheter skola om kort offentligen utställas i Kensingtonuseet. En ny vetenskaplig föreving är under opkomst och skall bära namnet Colonial nsaetvt Den skall hafva för ändan .. 2— — — —