gen vid gränsen mot Norge redan halt oÅvL4SBMmHgar med norske öfveringemören Pibl, träffades otverenskommelse om uppgörande af plan och kostnadsförslag, hvilka redan till d. 1 inst. Oktober skule blifva färdiga. — De förberedande okulära besigtningar, som blifvit genom major Adelskölds iörsorg verkställda, gåfvo vid handen att emellan Wenersborg och Vestra Ed några särdeles svårigbeter för våganläggningen icke funnos. Emellan V. Ed och norska gränsen hade undersbkning ännu ej skett, i saknad af aftal angående samwmankvytniog. punkten. V.d det med hr Pshl bållna möte bade tvenne alternativa förslag i detta afseende blitvit uppgjorda. Euligt det ena af dessa skalle vid Högen, eller den punkt der den nuvararande landsvägen från Eus socken gar ösriksgränsen, sammanknytvingen ske; enligt det andra något nordligare vid södra ändan at Boksjon; beroende afgörandet angående det ena eller anora alternativet af de lokalundersökningar, som nu skulle anställas. Man öfverenskom om att påskynda undersökningen så att framställning till instundande riksdag och storting skulle kunna göras om understöd för anläggning af vägen från Fredrikshall till V. Ed vid ändan af sjön Stora Lee, hvarigenom en kommunikationsled till fortsättande! af den nu redan färdigbyggda Dalslands kanal bereddes från Wenern till Nordsjön med en jemförelsevis ringa kostnad, enär den väglängd, som på hvartdera riket sig belöpte, ieke utgjorde mera än omkring 1) mil. För att samla upplysningar angående den trafik, som på banan kunde vara att påräkna, samt lör öfrigt verka för sakens framgång, nedsattes en komit, bestående af b. ukspatron Hasselgren, possessionaten Örtendahl, prosten Wennergren, kyrkoberden Bergh, kronolänsmännen Lundbohm, Sundell och Freudenthal samt hemmansegaren Olof Andersson i Ullstack. Då den gjorda teckningen hittills förnämligast afsett vägen genom Walbo härad, så skulle undersökningen nu fortgå i denna riktning; beroende på de bidrag, som från Sundal kunde lemnas, huruvida ett alternativ för vägens riktning genom detta härad jemväl skulle uppgöras. Loriniska operasällskapet har på sista tiden haft otur i Norge i det dels sjukdomsfall inom personalen uppkommit och dels andra, för repertoaren störande händelser inträffat, hvilket hos publiken väckt missbelåtenhet, den der gifvit sig luft i klagomål i tidningarne. Operan Lucie har en tid förberedts och skulle ändtligen gifvas som i Tisdags; publiken hade redan samlat sig och man väntade med otålighet på representationens början, då regissören inträdde och tillkännagaf, att ej heller denna afton någon representation kunde blitva utaf och det på den giltiga grund, att orkestern gjort strike och ej infunnit sig. Någon tvist hade uppkommit mellan teaterstyrelsen och orkesterpersonalen; den senare hade förklarat, att den ej ämnade spela förr, än tvisten ordnats i öfverensstämmelse med dess önskan, härpå hade direktionen gifvit ett nekande svar, men trodde dock att orkestermedlemmarne ej skulle göra allvar af sin hotelse, hvadan operan ej inhiberades. Det visade sig dock att orkestern var fast i sin hållning och publiken blef äfven denna gång sviken i sina förväntningar. De tredskande orkestermedlemmarne få med anledning at denna, mot teaterpubliken visade oartighet, sina fiskar varma af Kristiania-pressen. Vi omtalade häromdagen att signora Bennati i Norge skiljt sig trån sällskapet och kunna nu uppvakta den unga skönhetens beundrare med den underrättelsen, att hon i Tisdags gaf konlert i Malmö inför en liten men elegant publik. Signora Bennati, hvilken i dessa dagar gifver konsert i Köpenhamn, är engagerad i Warschau för de tvenne nästa säsongerna, men ämnar sannolikt under mellantiderna besöka norden. Arbetsskolan för fattiga flickor i Strömstad hade i Lördags afslutning af undervisningen för i sommar. VLärarinnekallet vid denna undervisningsanstalt bestrides af damer inom samhället och de välvilliga lärarinnorna hade nu sammanskjutit medel, för hvilka barnen erhöllo traktering. För att förhöja högtidligheten hade föreståndarinnan för stadens förnämsta flickskola infunnit sig med sina elever, hvilka uttörde flera sånger och afslöts det hela med ett för tillfället lämpligt tal af pastor Holmgren. EIdsvådor. Natten till i Tisdags utbröt eld i Ardala komministersboställe, beläget omkring en half mil trån Skara, hvarvid boningshusen lades i aska. Hvad som dock gör denna händelse mest beklagansvärd är att boställsinnehafvaren, kommin. C. G. Almqvists ende son, en gosse om nio år, dervid satte till lifvet. De beklagansvärda föräldrarne voro vid tillfället ej hemma, utan vistades på besök hos kommin. A:s i Wenersborg boende, ålderstigna mor. I Måndags kom elden lös i vindsvåningen till ett konditor Schaar i Karlskrona tillhörigt hus och härjade en timmas tid innan man lyckades blifva herre öfver densamma. Vindsvåningen var då totalt förstörd och huset i öfrigt illa medtaret af sprutningen, Himmelmanska försnillningen. Undersökningen och utredningen af från Malmo afvikne regementsskrifv. J. A. Iimmelmans affärsställning pågår, berättar Sn. P. oafbrutet, men har, i anseende till affärernas vidlyftiga, intrasslade och under de sista åren mer och mer vårdslösade skick, ännu icke kunnat afslutas. Emellertid är qvarstad lagd på all H:s i Malmö qvarlemnade egendom, och boets försättande i konkurstillstånd är begärdt. Så