218 UL 101 01118 1118416114 0 FP HY målet att lulla nyssnämnde farhågor i söm Dertill kommer att lord Stanley, liksom fo dom lord Russell, hyser alldeles samma åsig ter som det stora citybladet. Att stå sor likgiltig åskådare, göra ingenting och låta al gå som det vill, det är och förblir den le dande tanken för Englands politik i Kalkutt liksom i Konstantinopel och annorstädes. Hvar före ställa sig emot ryssarne i Europa, så län ge de ännu stå på andra sidan Balkan oc framför allt icke göra England någon direk skada? Hvarföre för dem försvåra framträn gandet till den angloindiska gränsen, så läng den bästa utsigt är för handen, att de skol. bita af sig tänderna i Afghanistan? Så argu mentera Times och lord Stanley. Meda denna politik, som är den beqvämaste, ickför ögonblicket fordrar några uppoffringar och framställd på ofvananförda sätt, är lätt till gänglig för den stora mängden, eger den blanc folket en stor popularitet. I Indien deremo och i de kretsar, som äro närmare bekanta med Indiens och Centralasiens förhållanden fiona dessa åsigter många motståndare. Icke blott militärer, hvilka längta efter verksamhet, utan äfven indiska civiltjenstemän af erkänd . duglighet och rättrådighet uttala stora betänkligheter mot denna politik, hvilken tror sig ha funnit all vishets kärna i ett blott åskådande, för att kunna sjelfbehagligt njuta ögonblicket, medan det engelska herraväldets framtid i Indien sättes i fara. Från Preussen meddela tidningarne ingenting annat än långa debatter ifrån nordtyska riksdagen, hvilken tillfölje af den mängd göromål den fått att behandla, troligen icke kommer att afslutas före Juli månads ingång. Såsom af ett telegram redan inhemtats, har deputeraden Kryger-Befthoft väckt förslag om att en särskild finanskassa skall upprättas för Nordslesvig, tills frågan huruvida denna landsdel skall tillhöra Danmark eller Preussen blif vit afgjord. Enligt Nat. Zeit. lyder motiveringen för detta förslag sålunda: Då frågan om, till hvilken stat Nordslesvig skall höra, i öfverensstämmelse med Pragerfredens art. 5 blifvit gjord beroende på befolkningarnes önskningar, synes det nödvändigt att Nordslesvig intill det definitiva ordnandet af dess politiska förhållanden icke deltager i andra utgifter än dem som behöfvas till landets civila adminiatration. Så länge den traktatmessiga ordningen icke har inträdt, hafva begge deltagarne i Pragerfreden rättighet till att göra sin vilja gällande med hänsyn till bördor, prestationer, rättigheter och pligter, som tillhöra Nordslesvig. Det definitiva ordnandet af de nordslesvigska finanserna skall ega rum då territoriets politiska ställning blifvit fullt beatämd. Från Österrike meddelas dagligen en mängd enskildheter om prins Napoleons vistelse i Wien. D. 9 d:s på förmiddagen besökte prinsen flera af hufvudstadens kyrkor — på aftonen bevistade han med sin svit uppförandet af Offenbachs operett De sköna qvinnorna från Georgien. Dagen derefter besåg prinsen flera militära etablissementer, bland hvilka kavalleriskolan, hvarest 36 kavalleriofficerare utförde en skolmanöver, och den stora Frans-Josef-kasernen, hvarest tvenne infanteriregementen voro uppställda i parad. Då han vände tillbaka till hotellet, ditsändes från obekant hand en praktfull blomsterbukett, hvilken prinsen likväl var nog grym att icke mottaga. Antalet af de böneskrifter, som inkommit under prinsens adress, skall vara så stort att en tjensteman af franska legationens personal fått i särskildt uppdrag att genomläsa och sortera dessa bref. Då prinsen den 10 på morgonen åkt ut, ropade en af åskådarne: Vive la dynastie Napoleonienne! Till d. 11 hade på lustslottet Laxenburg till ära för prinsen arrangerats en del sestligheter, såsom gondolfart, fyrverkeri, bengalisk belysning af sjön o. s. v. Det är ganska sannolikt att finansministern Brestel, hvilken dep.kammaren efter afslåendet af förmögenhetsskatten uppfordrat att göra andra förslag till betäckning af statens deficit, skall ånyo lögga framför huset hufvudpunkterna af förmögenhetsskatten i en annan sorm, måhända såsom grundskatt, såsom skatt på effekter o. s. v. Man smickrar sig för öfrigt med att kupongskatten, emot hvilken så skarpa protester ingått, ingalunda skall visa sig så farlig för Österrikes kredit, som man velat påstå. På nästan alla europeiska börser lära neml. dep.-kammarens beslut i finansfrågan ha blifvit besvarade med en hausse. Så har tillochmed fallet varit på Pariserbörsen, och detta oaktadt de allvarsamma anmärkningar som i franska tidningar s jorts mot dessa beslut. Emellertid har man ngalunda uppgisvit atsigten att icke vidare å Pariserbörsen notera de österrikiska statsdapperen. Afstår man ifrån denna åtgärd, å kommer detta att bero derpå att kejsar Napoleon förklarat det äfven italienska statsapperen måste underkastas samma öde, alllenstund ett beslut, nästan likartadt med det Österrike fattade. blifvit godkändt af den (12 Ö —7E -—