glädje och triumf och hans vackra onda ansigte blef blossande rödt. agudet väntar. Mr Routh skref ett kort men att döma af uttrycket i hans ansigte ett mycket varmt svar på brefvet och kallade på en kontorist, som mottog brefvet för att lemna budet det; men som denna individ hade begagnat mellantiden till att profva ölet i en närliggande ölstuga, blef brefvet lagdt på ett bord i gången till Rouths rum för att afvakta hans återkomst frän denna tilldragande undersökning. Ännu ett bref till mr Routh och denna gång hette det likaledes: budet väntar. Och han väntade tillochmed i gången och såg brefvet ligga på bordet och hade tillräcklig tid att läsa utanskriften innan det ölprofvande budet kom tillbaka, fick det och tog det med sig. Straxt derefter öppnades dörren vid ändan af gången och Routh trädde ut. — Hvar är den som nyligen bragte mig ett bref? frågade han kontoristen men hejdade sig derpå plötsligt och vände sig om mot budet. — Ån, är det du Jim? Bringa mrs Routh detta. Derpå gick mr Routh åter in i sitt rum och genomläste ännu en gång den biljett, på hvilken han nyligen hade svarat. Den var från Harriet och innehöll endast dessa ord: — Kom hem så snart som möjligt. Ett bref från G. D., som gehom en tillfällighet har blifvit fördröjdt i två dagar, har ankommit i detta ögonblick och är af största vigt. Låt intet uppehålla dig.