—— — — — otriktchefstjensterna onödiga, emedan göromälen kunde af trafikdirektörerna och deras åssistenter färrättas; men i fortsättningen af betänkandet bar utskottet hufvudsakligen tillstyrkt K. M:ts förslag rörande antalet öfrige trafiktjenstemän och deras afloning. Såväl om distriktchefstjensterna som angående trafiktjenstemännens lönevilkor och antal uppstodo i båda kamrarne ganska långvariga öfverlaggningar. Urr Troilius och Wern yrkade i Första kammaren rent afslag å utskottets framställning. Hrr Sparre och Nisser samt hr C. G. Mörner yrkade deremot bifall till ett af hr Sparre framstäldt förslag att kammaren ekulle hos K. M:t anhålla om indragning af distriktchefsbefattningarne samt betydliga inskränkningar i öfriga jernvägstjenstemåns antal som ock de nu till dem anslagna löneförmäner. Reduktionen i sistnämnda afseende skulle, enligt desse talares förmenande, kunna utsträckas till ej mindre än 1 million rdr. Kostnaden för trafiken på statsbanorna skulle då ej blifva störro än i det land, der den nu vore störst näst efter hos oss, nemligen i Nordamerika, eller 54 procent af bruttobebållningen. Grefve Henning Hamilton önskade att skrifvelsen till regeringen endast skulle innehålla ett tillkännagifvande att riksdagen ansåge inskränkning böra göras i afseende på tjenstomännens antal och fasta löner, men ej i afseende på deras öfrige löneförmåner. Sedan detta förslag blifvit med 44 röster mot 43, som afgåfvos för utskottets förslag, antaget till kontraproposition, segrade vid den slutliga voteringen grefve E. Sparres förslag med 50 röster mot 37. l Andra kammaren försvarade statsrådet Lagerstråle regeringens proposition och lade kammaren på hjertat att, innan den fattade sitt beslut i hithörande frågor, som krafde en så stor sakkännedom, noga pröfva dem. Hr Muren yrkade afslag å utskottets betänkande i sin helhet, och hr Hedlund ansåg regeringen bäst vara i stånd alt uppgöra ifrågavarande stater. Hrr Key, Stråle och Grafström ingingo i en kritik af de af regeringen föreslagna staterna, och hr Key framställde ett särskildt, från utskottets i viss mån afvikande förslag om anhällan hos regeringen, det hon ville taga i öfvervägande huruvida icke dels de föreslagna distrikichesstjensterna skulle kunna indragas, dels betydligare inskränkningar ske så väl i afseende på öfrige tjenstemäns och betjentes antal som beloppen af deras föreslagna löneförmåner. Detta förslag, som ofverensstämmer med det af grefve Sparre i Första kammaren väckta och godkända, blef äfven af Andra kammaren bifallet genom votering, som utföll med 89 röster mot 58. Utskottets förslag i de öfriga punkterna bifölls af Andra kammaren, med undantag af hvad i betänkandet hemställes angående pensioncring al tjenstemän som till följd af hög ålder blifvit urståndsatta att bibehålla sina befattningar. Dessutom var det endast för år 1869 som 4:de punkton godkändes. Första kammaren underkastade betänkandet en särdeles noggrann pröfning — klockan var omkr. 12 på natten när öfverläggningarne i densamma slutade. 4:d0 punkten, hvari hemställes att den af utskottet föreslagna stat för vissa embetsoch tjenstemän vid styrelsen må antagas till normalstat, alslogs med 45 röster mot 31. Minoriteten röstade för antagande af hr Raabs förslag att staten skulle gälla endast för år 1869. Utan öfverläggning afslogs härefter äfven utskottets förslag till fasta arvoden för de tvenne trasikintendenterna. I afseende på de föränderliga arvodena beslöt kammaron att det högsta beloppet af dylika arvoden skola utgöra 4,200 rdr och arvodena utgå efter löneklasser, samt att antalet af på detta sätt aflonade tjenstemän skull bestämmas för hvarje år af regeringen, För öfrigt biföll äfven Första kammaren allt hvad utskottet i detta betänkande föreslagit; och således blef det riksdagens beslut att på riksstatens sjette hufvudtitel uppföra för statens jennvägstrafik ett förslagsanslag för år 1869 af 4,143,000 rdr, hvartill äfven regeringen beräknat behofvet. Andra kammaren afgjorde i Onsdags afton, utom jernvägsbetänkandet, äfven följande frågor: Kammaren biföll hvad statsutskottet hemställt i anledning af återremiss å en punkt i utlåtandet om postverkets utgiftsstater, äfvensom sammansatia statsoch lagutskottets beiänkande, tillstyrkande afslag å hr C. Larssons motion derom att jordafsöndringar måtte på kronans bekostnad åsättas mantal i förhållande till stamhemmanet samt om ansvar för underlåtenhet att låta skattlägga afsöndrad lägenhet. Likaledes biföll kammaren regeringens proposition om det franska måttoch vigtsystemets införande i Sverige för medicinskt bruk. Som bekant, beslöt riksdagen redan i fjor upphäfva förbudet mot gemensamma andaktsöfningar utan prests ledning å tid då allmän gudstjenst hålles. Regeringen har icke villfarit riksdagens härom gjorda framställning utan förklarat att för förslagets upphöjande till lag erfordras kyrkomötes samtycke. Hr Bierta har i år åter väckt frågan till lif, och Andra kammaren fattade i Onsdags afton ungefär enahanda beslut som förlidet år. Göteborg d. 8 Maj 1868.