Poliskammaren. Forhör hölls i går inför poliskammaren med häktade Aug. Falck, tilltalad för förfalskning af lånehandlingar, som inlemnats i riksbankens härv. lånekontor. Först må nämnas att i den notis, som i Thorsdagens tidning inflöt angående det enskilda polisförhöret om Falcks brott, yttrades att det sist begärda länot å falska papper, hvilka för 12 å 14 dagar sedan inlemnades och som blefvo orsaken till förfalskningens upptäckande, redan då upptäckten skedde skulle blifvit beviljadt. Sådant var dock icke förhållandet, utan hade den tjensteman som mottog lånehandlingarne genast fattat misstankar. Detta med anledning deraf, att den revers, hvilken sasom säkerhet åtföljde Falcks egen förbindelse, började med några ord som voro skrifna med upprättstaende bokstäfver, hvaremot resten var skufven med liggande stil. Man faan sedermera, att borgenslörbindelsen å denna revers äfvensom vittnenas namn föret blifvit skrifna med blyerts och sedermera ilyllda med bläck. (Detta misstag i notisen torde dock ej böra läggas reserenten till last, utan lärer snarare, såsom han vill erinra sig, härröra från ett otydligt uttryck af någon bland de till förhöret inkallade). Vid polisförhöret upplästes den från detektiva afdelningen ingångna rapporten, hvars riktighet erkändes af den tilltalade. Den ofvan omnämnda förbindelsen af Falck var lydande på 3,000 rdr och ställd till Handelsoch Näringsdiskonten eller ordres. Såsom hypotek var bifogad en revers (falsk) till Falck, utfärdad af A. Larsson i Kjelleberg (Falcks svärfader), och försedd med borgen af O. Nilsson i Fjell. Dokumentet såväl som vittnesnamnteckningarne af A. F. Eriksson, kommissionslandimätare, och L. Stenström, kronolänsman i Kinne härad, voro falska. Detsamma var förhållandet med vederhästighetsbetyget, hvilket var undertecknadt med häradshöfd. Svalanders på Djurström namn. Då upptäckten skett af ofvannämnda dokuwents falska beskaffenhet, skrefs genast till häradshöfd. Svalander, hvilken förklarade sin namnunderskrift vara falsk, så mycket säkrare som han den dagen icke varit hemma på Djurström. Det på falska papper i diskonten härstädes omsatta lånet å 1,200 rdr, var undertecknadt af borgesmannen Lars Arvidsson i Häggatorp och Olof Jonsson (död för ett par år sedan) i Boskogen. Dessa namn såväl som de öfriga, utom Falcks eget, voro falska. Förut hade ban äfvenledes på falska papper haft ett lån i härv. diskont, hvilket dock nu vore inlöst. Slutligen sade han sig sjelf ha skrifvit reverserna hvarefter han lemnat dem till en landtbrukare A. Smedberg på Lilla Bredgården och en sergeant vid namn S. J. Lindgren, på Småbordet, hvilken senare på densamma skrifvit borgesförbindelsen samt borgesmännens och vittnenas namn, äfvensom hypoteksreversen till den förstnämnda reversen. Å denna hade A. Smedberg, som är ortens advokat, tecknat vittnesunderskriften liksom han äfven skrifvit vederhäftighetsbevisen för båda lånen. Falck vidhöll i går dessa upplysningar. Han hade väl aldrig sjelt sett Lindgren och Smedberg begå de ofvannämnda förfalskningarne, men han var öfvertygad att det skett så som han sagt. Han brukade vid sina sammanträffanden med dessa personer i Sköfde till dem lemna sina reverser, hvarefter de vid senare sammanträffanden i denna stad återlemnade honom desamma kompletterade. På tillfrågan af polismästaren, huruledes det kom sig att Smedberg, som anses vara egare af omkring 80,000 rdr, skulle vara i sådant behof af penningar, att han behöfde tillgripa dylika medel, svarade Falck att Smedberg vål kunde vara idog ändå. Äfven Lindgren skall ha en egen gård. F. hade dock förut sagt, att de alla tre voro i penningeknipa. De hade delat vinsten af förfalsknivgarne lika sinsemelJan. — Allt detta försäkrade F. upprepade gånger vara sanning. Hans stackars hustru som, efter hvad förut omnämnts, rest hit ned, synes, trots det mindre vänliga bemötande, för hvilket hon af honom blifvit utsatt, likväl ha varit starkt fästad vid honom. Obekant som hon var med dylika förhållanden, hade hon hoppats att med honom få dela fängelset, men då hon underrättades om att detta ej kunde ske, svimmade hon. I Paradiset, hvilket som bekant är ingalunda sorsvunnet från jorden, utan ligger på höjden al Masthuggsbergen, syntes det ej mera gå fullt så idylliskt till som ännu för några år sedan, då ortens ungdom der samlades till dans och glada lekar. Förjagad från Brandtdala af den erkeengel som kallas exekutionsväsendet slog sig nemligen den bekante hr Vollbrecht för någon tid sedan ned midt i Paradiset, liksom det, enligt Moses, förut händt med en annan ryktbarhet. Utsatt för mera otur än den för hvilken, enligt nämnde författare, besagde notabilitet var exponerad, blef dock hr Vollbrecht genast betraktad med sneda ögon icke blott af de manliga utan äfven af de qvinliga innevånarne i Paradiset. Åtminstone var detta tallet med dem bland dessa innevånare som redan förlorat smaken för engelske rilen, baierskt öl, kurtis, hannoveransk musik och slagsmål. Ty ett förfärligt oväsende lär ha egt rum på de baler som hr Vollbrecht, den lede frestaren, sedermera tillställt på Paradiset, om man nemligen får döma efter en klagoskrist som från ett par tjog derstädes f. n. bosatte personer igår inlemnats till poliskammaren, I denna skrift anhålles, att poliskammaren hvarken måtte tillåta hr Vollbrecht eller någon annan att vidare tillställa dansnöjen i Paradisetå, ty icke nog med att innevånarnes staket bli nedbrutua, deras planteringar nedtrampade, — deras barn blifva äfven förderfvade både till kropp och själ. På dessa och många andra grunder uppmanade sökandena poliskammaren att icke, i strid mot budet Tänk på att du icke ohelgar hvilodagen, vidare tillåta dansnöjen i Paradiset, såframt den icke ville öfver sitt hufvud samla alla de olyckor, tårar, ja förbannelser, som skulle blifva följden af en sådan tillåtelse. Poliskammaren resolverade i enlighet med denna ansökan, — Man må icke tro att ref. ogillar detta beslut; men ban har ej kunnat afhålla sig från att taga nyss omnämnda ansökan på den skämtsamma sidan, dels emedan den i och för sig utgjorde ett pekorale, dels emedan den person som lärer författat densamma, icke fem minuter efter dess inlemnande i vakten — sjelf infördes dödfull i Finkan. Från Hufvudstaden. Enkedrottningen gaf i Tisdags en större LA rr a AA