Smaastykker. Romanbibliotek. Af Europeiska Följetongen ha vi mottagit n:ris 15 och 16, innehållande fortsättning at den sociala romanen Qvinnornas Martyrskap af Gagneur, öfvers. från franskan. Af Idun har utkommit n:o 16 med forts. af Wilkie Collins roman Månstenen. A omslaget finnes en början af en skizz at Charles Dickens, kallad Underliga Syner. Planschverk. Den aktade litograffirman Em. Beerentzen C:o i Köpenhamn, från hvars institut så många förträttliga konstalster utgått, har nu börjat utgifvandet af ett verk, hvilket synes skola bli af särdeles framstående art, neml. Danske Billeder fra Land og Sö, hvarå subskriptionsinbjudning utfärdats. Der är, heter det i denna, vär önskan att nu framlägga en följd af färgtryckta tafior, hemtade från land och sjö i och Parrernt Danmark. Genom användningen at färgerna skall det vara möjligt att återgifva effekter af olika belysningar, och vi ha redan i törsta häftet, hvilket nu finnes i bokhandeln tillgängligt, lemnat prof derpå. Stormens . verkning på hafvet, månens darrande ljus, bladets med årstiden vexlande färger, äro ämnen, som nu kunna fullt begagnas, under det att de sorut endast kunde svagt antydas. Det utkomna första häftet innehåller Parti af Dyrehaven ved Solnedgang efter en tafla af F. Rohde och Örosund, tidlig Morgen efter C. Neumann, båda fint uttörda och framställande verkligen läckra partier ur naturen. Verket är beräknadt att utkomma i 20 häften (1 hvarannan månad) med tvenne färgtryckta planscher i hvartdera och till ett pris af 3 rdr, hvilket kan anses särdeles billigt för sådana prydnader för salongsbordet. Hvarje plansch åttöljes af en liten täck text. Svenska Lappmarken och Norge, 1 norska Aftenbladet har börjats en artikelserie af adjunkt Karl Pettersen, hvari han söker ådagalägga fördelarne af en vägs anläggande genom lappmarken mellan Tromsö och Haparanda, hvilken tör dessa trakter skulle få samma betydelse som den af prof. Daa föreslagna linien Piteå-Bodo för den sydligare Piteå lappmark. Författaren visar att, trots de dåliga kommunikationerna på denna linie, en ganska liflig handelsrorelse redan eger rum. Denna handelsrörelse har sin medelpunkt i Skibottens marknadsplats. Här hålles nemligen årligen tre marknader, i det bönder och handlande från Norrbottens lån och de nordliga delarne af Finland samt fjell-lappen här sammanträffa med Lyngens och Skjervö allmoge samt köpmän från Lyngen, Skjervö och Tromsö. Fjellfolket för till marknaden kött, smör, skinn m. m. och för med sig tillbaka mjöl, gryn, salt, manusaktur-, kolonialoch fiskvaror. En del af de sålunda på Skibotten uppköpta varorna föras till och med ända ned till Torneå och Kalix kustdistrikter. Åvägabringandet af bättre kommunikationer på denna led är således för båda länderna af stor vigt, men i första rummet anser författaren vårt land intresseradt af frågans lösning, emedan den nya vägen skulle till den största delen komma att gå genom dess område. Det tillkomme derföre Sverige att taga initiativet. Författaren ingår derefter i en redogörelse för dessa lappmarkers solkmångdsförhållanden, jordmån och naturalster, hvarvid han isynnerhet uppehåller sig vid deras malmrikedom, för att visa hvilket inflytande en beqväm och nåra förbindelse med hafvet skulle utofva på tillgodogörandet af detta nu ofruktbara kabital. Äfven för lappbefolkningens höjande lofvar han sig stora fördelar af den föreslagna kommuni tionslinien. Behofvet af förbättrade kommunikationer i dessa af naturen så styfmoderligt behandlade trakter visar sig båst då man hör omtalas händelser af det upprörande slag, som meddelas i nedanstående korrespondens från Karesuando till Norrb. Kur. Berättelsen är sammanfattad efter muntliga meddelanden af en lapp, som besökt den för många bland lapparne så olyckliga marknaden uti Skibotten i Norge i sistl. Januari månad: Det är från Skibotten, hvarifrån Lappmarken, isynnerhet Enontekis församling, alltid hemtar sina förnödenheter, och man hade begifvit sig äfven till denna marknad, då ett förfärligt hårdt väder uppstod på norska fjällen; uti detta hårda väder måste menniskorna lemna sina rajder, renarne och lassen på fjellen och nödgades sjelfva begifva sig till fots till hafsstranden, och någia forslades halflefvande dit, och en del låg flera dygn uti snödrifvorna. Alla fingo märken efter kölden i sina ansigten. Det var ett förfärligt hårdt väder, så att nästan alla förlorade sin helsa. Smörhandlandena äro orsaken härtill, öfver hvilka ock klagas allmänt, alldenstund de lägga otillbörliga lass på renarne, så att djuren, då de måste draga utöfver sina krafter, blifva förstörda derigenom, isynnerhet i år, då alls ingen mat åt renarne finnes i fjellen, enär snön är hård öfver allt i Lappmarken. Och på aterresan ifrån samma marknad skedde ytterligare olyckor för lapparne, nemligen å deras renar, ithy att de tröttnade och dogo längs hela vågen, och till råga på allt råkade dessa uttrottade ut för vargar, hvilka dödade dem, och är det beräknadt, att 100 oxrenar gått förlorade på denna resa. Flera andra förluster hafva dessutom lidits, hvilka enligt skedd beräkniag bestiga sig till minst omkring 2,000 rdr i denna Enontekis socken. Forlusten af renar inom Enontekis lappmarks socken är uppskattad till inelles 4,000 renar, hvad vurgarne samt tjufvarne i Norge och lappmarkerna hafva odelagt inom ett halft år, förutom dem, som förI — AA OAmAAA—— —