linier, öfver på sin sida, så att han snart stod i spetsen för en ganska fruktansvärd koalition. Emellertid lyckades det Vanderbilt att i Newyork upptaga ett lån till ett belopp af 25 millioner dollars, och samtidigt vidtog han åtgärder för att få Drew och hans meddirektörer arresterade för öfverträdelse af det legala förbudet mot emission af flera aktier. Tvenne dagar förgingo med dessa förberedelser och det syntes råda en vapenhvila. Den 14 Mars skulle hufvuddrabbningen stå. Men Drew hade fått nys om arresteringsordern, och om natten flyttade han hela Eriebanans kontor öfver Hudsonfloden till staten NewJersay, alltså utanför staden New-Yorks rättsområde; det lyckades att bringa böckerna, alla papper och flera millioner i kontanter öfver floden, och en lejd vakt af beväpnadt folk omgaf det hotell, hvarest han tills vidare iurättade sitt kontor. En vicepresident blef fången af Vonderbilterna, men de öfrige kommo på ett nästan äfventyrligt sätt öfver floden. Den 14 Mars kom, och båda partierna voro beslutna att göra det yttersta. Vanderbilt utverkade ett dekret af vederbörande domstol i New-York, som stadfästade förbudet mot nya aktier och bemyndigade en at hans anhängare att uppbära banans inkomster; derigenom steg kursen till 753, men Drew skickade från Jersey åter nya aktier och priset gick ned till 713. Söndagen d. 15 Mars var det åter vapenhvila på fondbörsen, men Drew och hans vänner hade ett annat krig att föra. Lockad genom ett löfte om 50,000 dollars i belöning för en lycklig utgång, drog ett band på 40 roughs från New-York till New-Jersey för att bemäktiga sig Eriebanans styresmän; de satte staden i stark rörelse, hela polisstyrkan samlades, frivilliga patruller af borgare inrättades, och banditerna, som ej vågade angripa det väl försvarade hotellet, måste draga bort med oförrättadt ärende. Den 16 Mars tog Drew å sin sida mått och steg för att hämma det lagliga förbudet, nedlade oerhörda ersättningsyrkanden mot sina kontraparter och flek aktierna tryckta ned från 72 till 66. Det är den sista underrättelse man har om sakernas ställning. En allmän panik har träffat alla ernbaneaktieegare, två stora bankirhus på Vanderbilts sida ha gått öfver ända, och man kan ej förutse hur striden skall sluta, då begge partierna synag beslutna att hålla ut till det sista utan minsta bänsyn till de intressen, i hvilkas namn de utgifva sig att handla. De Erie-aktier som nu finnas i marknaden utgöra till pari något öfver 29 mill. dollars, men det kapital som är engageradt i striden öfverstiger vida detta belopp, emedan i sjelfva verket alla stora amerikanska jernbanor äro i hög grad intresserade i utgången, Romanbibliotek. Af Idun har n:is 13 och 14 ingått, innehållande slutet af Dickens berättelse ÅGeorge Silvermans Förklaring och början af romanen Månstenen af Wilkie Collins. Af Europeisku Foljetongen ha vi mottagit n:o 13 med fortsättn. af Åvinnornas Martyrskap, social roman af L. Gagneur, senare afdelningen. Från Lysekil skrifver Red:s korresp. d. 4 dennes: Utmärkt vackert väder har nu en längre tid varit rådande; i trakten häromkring har vårarbetet på landet börjats. — Såsom bevis på att telegrafstationen härstädes är rätt mycket anlitad må anföras att under Mars månad ankommo 247 och afgingo 223 telegrammer. Också ett erkännande, Associationsidön, ej nöjd med de segrar den i våra dagar tillkämpar sig inom det praktiska lifvet, har nu äfven börjat vinna insteg inom konstens helgade område och är det isynnerhet de sceniska artisterna, som slå sig tillsammans för att, oberoende af en oftast nyckfull och despotisk styresmans välde, arbeta för sitt höga mål. Ett dylikt associationssällskap har nyligen gifvit ett par föreställningar å Kasens teater vid Weaersborg och dervid bl. a. uppfört en scenisk produkt med det lofvande namnet Gustaf III på besök hos spåqvinnan mamsell Arvedson. Om hr Svedbergs uppträdande i detta stycke yttrar en Wenersborgstidning: Om Gustaf Mauritz Almfelts skugga vill förlåta hr Svedberg att han utan all maskering återgaf den firade gunstlingens bildsköna drag, så må sannerligen kritiken vara lika öfverseende. Riklig gåfva. Friherrinnan Åkerhjelm, f. Anker, har skänkt 1,000 rdr rmt till dem af hennes landsmän, hvilka lidit skada genom de i år inträffade snöskreden i Norge. En sorglig händelse, som för kort tid gedan timat i trakten at Fredrikshald, omtalas i norska tidningarne. En syflicka, som en tid varit sysselsatt hos en egendomsegare, skulle af dennes dränggosse skjutsas till sitt hem, men för att nå detsamma måste en bäck passeras, hvilken dock ej var försedd med någon bro, alldenstund bäcken var så grund, att de trafikerande brukade vada öfver den. På samma sätt ämnade körsvennen nu passera det lilla vattendraget. Han förmärkte visserligen att bäcken genom vårflödet svällt upp något, men trodde dock att det ej skulle möta nn 8 ; HSra CYSLYiohataratt HadCHra dan KS manet