Ärbetareoroligheterna på Trollhätfan. Senast hitkomna numret af Wenersb. Tidn. innebåller en utförlig beskrifning öfver de i vårt gårdagsnummer omnämnda beklagliga arbetare-excesserna å Trollhättan, natten till i Söndags. Något synnerligt af intresse utöfver hvad redan rörande denna sak är våra läsare bekant hafva vi ej funnit i nämnde re: dogörelse och inskränka oss deriöre till att här meddela landshöfdingeembetets till civildepartementet afgifna rapport om tumultet, hvilken är af följande lydelse: Bland de vid Önans fabrik för beredning af wåmassa, till papperstillverkning, tillhörig Rosendals fabrikers aktiebolag, anställde arbetare, hade missnöje uppstått derölver att tillförene under vintern, åtminstone tidtals, nedsättning i bestämd arbetslön för särskilt arbetslag vidtagits och att enahanda nedsättning för andra nu varit ifrågasatt. Förvaltaren Hedlund hade likväl, sedan han erfarit detta missnöje, för sistso flutna veckan ubetalt aflöningen oatkortadt och äfven lofvat att för pu ingångna vecka verkställasasloningen på enahanda sätt amt att emellertid i arbetarues intresse underhandla med fabrikens dispovent. Dermed hade arbetarus synts tillfredsställda och på lordagsestermiddagen aflagsnat sig från tabriken. Emellertid kommo omkring klockan sex på aftonen vid pass 100 arbetare upptågande på Trollbiättans torg under högljudda rop och ovåsende. De stannade utanför ett hus, der handlanden J. Pettersson bar salubod och hvars öfra våning begagnas till klubblokal, hvarest Iledlund jemte den för uppförande af ny fabriksbyggnad vid Onan anställde ingenioren Edgren och några andra personer sis uppeböllo. Lansmannen på stället Hugo Agren jemte fjerd ngsmannen tillssmådeckoemmo genast och sökte afböja oväåsendet. Fjerdings mannen misshandlades och begge togo slutligen sin tillflykt in i huset, förföljde af våldsverkarne. Dervid utdelade sjerdingsmannen, för av värja sig, ett slug åt en af de försoljande. Dörrarne stängdes, men nu började sedan mörkret inbiutit våldsverkarne under fortsatt larm och skrik stenkastning emot huset. Fönstren tall klubblok-len iasloros, en sten träffade hardt handlanden Pettoreson. Derelter sprängae folkmassan förstuzudörrarne, etormade uppför trappar, slogo in dörren till ett yttre rum och inträngde der med fullt våld under de vildaste hotelser att taga lifvet af fjerdiugsmannen, Hedlund och Edgren. Fjerdingsmannen infordes i et inre rum, hvars dörr tillreglades. Der fattade Pettersson posto för att värja sjerdingsmannens lif och sökte jemväl Agren förgäfves förekomma vidare våldsamheter. Våldsverkarne misshandlade Hedlund och sedan de släckt ljusen äfven Pettersson. Tuwultet blef nu omkring kl. 10—11 ännu väldsammare; stenkastningen utifrån fortfor alltjemt. ÄAlla möbler i rummet krossades i spillror. Emellertid hade fyra personer kommit till undsättning och det lyckades dem att föra Hedlund och fjerdingsmannen undan, oaktadt folkmassan upplyllde hela trappgången, under nedgången hvarigenom ytterligare s ag och eparkningar tillfogades IIedlund. Folkmassanr stannade likväl qvar, utan att det lyckades Ågren och Pettersson att lö må dem tili att aflägsna sig. Slutligen lofvade Pettersson dem bränvin, om de ville följa honom ned i bodkammareu. En del atlydde denna uppmaning, men medan Pettersson, som stängt dörren efter sig, gick för att hämta bränvin, inslogs atven denna dörr och, sedan biänvin blifvit utdeladt, släcktes ljusen äfven här; men Pettersson hade nu laddadt gevär till hands och ho:ade att skjuta den som utofvaue vidare vald. Slutligen och då flera at vå!dsverkarue, som förut i allmänhet voro något rusiga, af det utdelade biänvinet blifvit alldeles öfverlastade, skingrades massan småningom kl 2—3 på i morgonen. Iogeniören Edgren jemte ett fruntimmer hade genom ett fönster måst taga sin tillflykt till taket å en sidobyggaad, der de under hela tumultet uppehollo sig; och då folkmassan omringat hela huset kunde hvarken de eller fjerdingsmannen medelst stegar bringar i säkerhet, ehuru sådant försöktes. Under Söndagen fortfor sinnesstämningen ibland våldsverkarne och deras anhang ait vara hodande och orolig. Det sades att våldsamheterna skulle förnyas följande natt, särskillt mot lånsman Agren, hvilken redan kl. 5 på morgonen hemsoktes af ivå bland våldsverkarne, som under hotelser sökte tilltvinga sig penningar af honom, för det slag fjerdingsmannen tilldelat den ene. Vid landssekreterarens ankomst till stället samma dag omkring kl. 6 på aftonen voro folkhopar samade på torget; men de hade säkerligen ertarit : ett militärstyrka var i antågande och natten förflöt lugnt. Skarpskyttekärens ölverbesalhafvare kom på landsdösdingeembetets reqvisition till stället och förklarade sin beredvillighet att sammandraga kåren till ! lugnets uppehållande; men då folkhoparne småningom skingrades, ansags sådant icke nodigt. Följande dag trädde skarpskyttekåren under vapen och bestridde vaktgöjing under det af landssekreteraren hållna polisiörhöret, efter hvars afslutande kl. omkr. 3 på e. m. sex personer !örklarades skyldiga att tråda i häkte och inlörpassades till cellfängelset, beledsagade öfver Trollhättans område af skarhskyttekåren, Täiuppstyrkan, utgörande 50 man af Westgötadals reg:te. inryckte nu; och äfven utan bänsigt dertill sörefinnee, icke anledning att oroligheterna skola förnyas, Helst öfriga arbetare vid Onans fabrik beredvilligt återgingo till sitt arbete, Svenska Familljj-Journalens andra häfte för innev. år har nu anländt till härv. bokhandel och erbjuder detsamma, liksom dess föregångare, en omvexlande läsning och väl utförda illustrationer. låttet innehåller: istoriska bilder; Diktens verld, poem; Jordklotet; Bändel-korsnäbben (med illustration); John Campbells expedition i Indien (med tvenne illustr.); Thorwaldsen och hans Alexandertåg (med elfva illustr.); Kanongjuteriet vid Finspång (med illustr.); Zigenarre i Granada (med tvenne illusir.); I dalen, poem; Sveaborg (med illustr.); Fyndet, novell; Den säkra trösten, poem; De vanlottade, skizz; Logogryt; Rebus och uttydningar. — I sammanhang hbaänmad vilia vi nämna att dan för i S. nran