Article Image
Frän Utlandet. Grefve Erik Sparres angrepp mot den svenska pressen häromdagen inom vår riksdags första kammare har väckt tillräcklig uppmärksamhet inom landet, för att bringa tidningsfrågan på den allmänna diskussionens tapet. Märkligt nog inträffar detta samtidigt med den kamp, som f. n. ståndar i Frankrike, der man vill förskaffa pressen större frihet, än den har, ja, just den tryckfrihet som vi åtnjuta och hvilken är en nagel i hr Sparres ögon, eller åtminstone det sätt hvarpå den här begagnas. Tycke och smak kunna i detta fall vara olika, men säkert är, att om en vidsträckt tryckfrihet kan göra mycket ondt, genom otillständiga angrepp mot enskilda personer, genom djerfva försök att utleta motiverna för andra menniskors handlingar, i stället för att uteslutande hålla sig till dessa etc. — så kan man likväl icke förneka, att det goda pressen utöfvar är så ofantligt stort, så genomgripande och högt, att dess förtjenster vida uppväga dess olämpor, dess fel. Trogna vårt referentkall, vilja vi dock här ej inlåta oss i nägra egna betraktelser öfver saken, utan i dess ställe återgifva följande utdrag ur det tal, hvarmed den bekante historieskrilvaren och forne statsmannen Thiers i Frankrikes lagstiftande kår brutit en vacker lans för pressens frihet. Detsamma torde, i förbigående sagdt, vara det värdigaste och vältaligaste svaret till dem här i landet, som med hr Erik Sparre bära horn i sidan till tidningarne. Hr Thiers sade: Pressens frihet är icke den angenämaste, men hon är den nödvändigaste. Hon är friheten att tänka. När en nation vill sköta sina angelägenheter, måsto hon tänka, måste hon kunna tänka fritt, skapa åsigter och gifva dem inflytande. Pressens frihet är således teoretiskt och praktiskt den nödvändigaste af all frihet. Jag medger att ämnet är svårt. Vi hafva genomgått passionfulla tider. Det är pressen, som gifvit dessa passioner deras lifligaste uttryck; och när det är fråga om att lossa på pressens band, så kan jag förstå att man fruktar stormarnes återkomst. Men om vi ej kunna frigöra oss från våra personliga intryck, huru skola vi då kunna i detta ämne fatta ett fast och upplyst beslut? För att kunna se frågan uppifrån, måste man bestiga höjderna. Det är, då man så gör, som de i dunkel liggande trakterna afteckna sig och upplysas under blicken... För att tillfredsställa ett alltjemt stigande behof

5 februari 1868, sida 3

Thumbnail