SOK NOS SIN d011ET —VILD ANSATT KELVIN en vacker maktparad uppbjelpa sina något sjunkna aktier i denna del af Orienten. Hvad häraf egentligen skall blifva, är ej godt att säga, men nog är det lugnande, då det från Frankrike förljudes, att senaten med 128 röster mot 1 antagit lagförslaget om armeens omorganisation. Under debatten rörande detta ärende, uttalade sig Michel Chevalier för den allmänna freden, hvilken han ansåg möjlig; hvarpå krigsministern Niel emot Chevaliers anmärkning, att krigen så småningom upphöra, hänvisade på det stora kriget 1866 och yttrade, att denna Chevalieris åsigt var en betänklig villfarelse. De närgränsande makternas goda afsigter, om hvilka man talar, skulle genom den nya lagen endast belästas. Lagstistande kåren har efter ett häftigt oppositionstal at Thiers ölvergätt till dagordningen med 103 röster mot 100 i anledning af en interpellation af Lanjuinais ang. kyrkogårdarne i Paris, hvilka Seineprefekten vill expropriera, för att få de döda flyttade utanför staden. Från Algier meddelas, att en stor trupprörelse nu eger rum i Afrika. De algieriska tiraljörerna, som ligga i Blidah, och de zouaver, som befinna sig i Afrika, hafva fått befallning att hålla sig i ordning för att kunna afmarschera inom åtta dagar. Denna underrättelse förtjenar desto mera att uppmärksammas, som den franska arm6en i Atrika skall, i händelse ett krig skulle bryta ut i Europa, vara den första, som måste infinna sig på stridsplatsen. Redan sein längre tid tillbaka ha nemligen alla mått och steg tagits, för att kunna föra densamma — den är fullt rustad för kriget — inom åtta dagar till Frankrike. Å Från Österrike skrifves, att under rikskrigsministerns ordförandeskap en komite af 7 generaler, blaad dem ätven Gablenz, skall sammanträda, för att förhandla angående reformer inom armåen. Leopoldstädterkyrkans kupol i Pesth har störtat samman. Densamma har kostat mer än en fjerdedels million och — ligger nu som en grushög. Inom Frankrikes lagstiftande kår skulle i Tisdags debatten angående den nya presslagen börja. Ännn i ellofte timman hade åtskilliga reaktionära inflytanden varit verksamma inom regeringen, för att förmå kejsaren att taga lagförslaget tillbaka. Men keji saren stod fast vid sitt beslut att vilja göra ett försök med det uppgjurda förslaget. De officiösa parisertidningarne bekräfta de bourbonska stämplingarne i Rom mot konungariket Italien, men antyda äfven att Frankrikes regering hos påfven gjort förtroliga framställningar i saken, hvarför man kan tro, att regeringen i Vaticanen skall bemöda sig om att icke sätta den nuvarande ställningen i fara, genom att ens blottställa sig för misstankar. En komisk process pågär inför civildomstolen i Paris. En mjölkhandlerska har neml. stämt en rysk grefvinna derför att denna ej vill betala den mjölk, som under en månads tid lemnats henne. Njölkhandlerskans räkning uppgår till 483 fres 75 c, en enorm summa som likväl låter sig enligt kärandens uppgift förklara derigenom, att den ryska grefvinnan brukat hvarje dag taga sig ett mjölkbad. i Till England har från Abyssinien ingått den underrättelse, att den abyssinska expeditionens förposter d. 18 d:s besatte Gunna Kuma. Besalhafvaren sir Napier marscherar med hufvudhären på Antalo. Den bekante Roebuck har velat lugna sina väljare i Sheffield angående den närvarande ställningen i Europa, i det han förklarat: I ären alla förskräckta och veten sjelfva ej rätt hvarför. I hysen ängslan för ett nära förestående krig. Men jag är säker om, att f. n. intet krig är i antågande. Napoleon I kallade i sin underbara sjelfkärlek den engelska nationen en gång för ett krämarefolk. Vi ha aldrig varit krämare, men väl har den franska nationen blifvit ett krämarefolk, och såsom sådant fruktar den ett krig. Preussen önskar å andra sidan befästa, hvad det vunnit. Detta kan endast ske genom fred, och Bismarck, som väl vet, hvad klockan är slagen, skall, förliten eder derpå, ej börja något krig med Frankrike. Ryssland vill ej och kan icke inlåta sig i ett krig. Följaktligen, kära landsmän, hafven mod och skriden med förtröstan till edra göromål! Så kan man prata i England, der man dock har den irländska irågan på halsen. I Irland vinner rörelsen för öns särskiljande från England allt större utbredning. Det katolska presterskapet i stiftet Limerick har unden en OBriens ordförandeskap hållit ett nytt möte, för att rådgöra angående medlen till befrämjande af Irlands sjelfständighet. OBrien har ställt sig i spetsen för den rörelse, som vill återupptaga Öonnels program, hvilket gick ut på Irlands konstitutionela sjelfständig het. OBrien meddelade under mötet, att hans manifast nn räknada 1QQ undaraleiftap af andan