IIAHII 12 026 — Vv OSS 10DTHGILIGnUVUUuA ln Amerika uti alla dess grenar, vill jag här omnämna ett par, bland de många hundratusental, af ofvannämnda fall: I en tidning från Sverige läste jag för kort tid sedan, att det går så lätt för sig här i Amerika att orhålla åktenskapsskilnad, och anfördes deri som exempel, att eu man blef skild från sin hustru på den grund, att hon uppgifvit sig vara yngre än hon verkligen var samt att hon tillika med ett fjorton månaders gammalt barn lemnades åt sitt öde. Jag kan försäkra, att i intet lagbundet land i verlden qvinnan, och isynnerhet den gifta, har sådant skydd af lagen och sådan aktning i samhället, som just här i Amerika, samt att, när äktenskapsskilnader erhållas, mannen alltid förpligtigas att underhålla barnen eller utbetala en viss summa till deras och modrens bergning, såvida icke makarne förut uppgjort saken sinsemellan till ömsesidig belåtenhet eller de fränskiljas för begångna grofva brott å någondera sidan. Äfven i sådana fall ålägges mannen understundom att försörja barnen. Aw en mängd äktenskapsskilnader förekomma här är naturligt, emedan äktenskap ofta ingås, utan att kontrahenterna knappast sett hvarandra, ännu mindre känna hvarandra förut, ty att gifta sig kan i Amerika gå i en handvåänning, men att komma ifrån sin kära hälft igen går en smula långsammare. Icke uti något annat land straffar lagen heller äktenskapsbrott så allvarsamt som här. En annan gång såg jag uti en tidning från Sverige omnämnas, att här i Newv-York ingås en mängd äktenskap emellan irländare och negerbefolkningen. Detta är heller icke öfverensstämmande med sanna förhållandet och jag vågar påstå, att knappast något enda sådant fall är sannt. Den hvita befolkningen här har sannerligen icke så stora sympatier för den svarta, allraminst skulle den vilja knyta hymens ljufva band med någon af dem, och någon brist på hvita ladies har hittills åtminstone icke varit omnämnd härstädes. Tvärtom, man ser bland Ågifstermålsannonserna i härvarande tidningar oftare damer som önska sig män, än män som annonsera efter fruar. Massachusetts är den stat i Unionen, som, i proportion, har det största antalet af qvinlig befolkning; der finnes nemligen icke mindre än c:a 68,000 flera fruntimmer än karlar, hvadan det icke bör synas underligt, om de sednare äro ganska mycket omtyckta och omhuldade derstådes. Stor jalousie råder också bland dervarande damer. Ett exempel derpå är följande händelse som tilldrog sig derstädes för kort tid sedan. En svart gentleman hade en hvit Ålady till älskarinna; detta förhållande blef snart bekant för en svart lady, som äfven var förtjust i ifrågavarande gentleman och detta förtröt henne så, att hon utmanade den hvita4etill duell på pistoler. Utmaningen antogs, duellen försiggick, och slutade så att den Chvita blef liggande död på platsen och den 4svarta arresterad. Denna qvinliga Othello får troligtvis med lifstids fängelse sota för sin svartsjuka. Den eleganta verlden här i New-York har nu gjort början med sina s. k. 4Club-baler för vintersäsongen. En sådan egde rum i förra veckan, hvarvid flera af damerna visade-sig med pudradt hår, hvilket numera lärer bli högsta fashion här. Den så högt uppburna ÅBismarckssärgenk börjar nu få ge vika för den mera lysande purpurröda. Mr A. T. Stewart har från Frankrike för sin modehandel härstädes erhållit de utsöktaste tyger af sammet och siden, som någonsin varit sedda uti Förenta Staterna. Priserna å ett elegant klädningstyg köpt i hans butik variera från 300 till 600 dollars. Den eleganta verldens tid för besök i butikerna är fr. kl. 12 f. m. till 3 e. m. och de senaste veckorna hafva besöken, isynnerhet uti mr Stewarts butik, varit oerhörda. Under loppet af en af de senaste veckorna har beloppet för försäljningen, endast för mr S:s Åbutiksafdelning för sidenvaror, enligt uppgift, uppgått till den betydliga summan af femtiotretusen (53,000) dollars, Man kan häraf se, att förhållandet är alldeles lika i den nya verlden, som i den 4gamla: att neml. fastän det klagas öfver att Åaffärerna äro däliga och penningetillgången knapp, så fattas det icke penningar, när det är fråga om lyx. Mr Stewart, otvifvelaktigt en af Förenta Staternas rikaste män, är dock känd för att vara den, som bland alla New-Yorks köpmän, sämst aflönar sina biträden och sitt arbetsfolk. För en tid sedan lät han arrestera och lagföra en ung man som var i hans tjenst för det att denne ifrån hang butik undansnillat varor för ett belopp af — 6 dollars. På flera ställen här i Amerika der ett större antal svenskar finnes, ha på senare tider sällskaper och föreningar stiftats med namn och ordningsreglor som de i Sverige förekommande. De här i NewYork bosatta landsmännen vilja icke vara sämre ån öfriga i Unionen bosatta svenskar och derföre ha några gamla, glada själar bland dem, hvilka i Sverige tillhört det lysande sällskapet Par Bricol, många funderingar på att insvfta ett sådant här, der de kunde upplifva sitt gamla svenska minne från ofvannämnde glada sällskaps trefliga sammankomster. Dessa nitiska Bacchi riddersmän komma troligen att ingå till Moderlogen i Stockholm med anhållan om att få stifta en filialloge härstädes. Huru som heldst är säkert, att d. 4 Dec., Barbaradagen, skola de gamla härvarande bricollisterna hafva en Barbaramiddag, hvarvid det troligtvis icke kommer att blifva mindre trefligt och gladt, än vid densammas firande i det gamla Bellmans-hemlandet. Det har äfven blifvit väckt fråga om, att bilda en svensk Cklubb här i New-York. Samlingstiden i densamma skulle blifva hvarje Lördags afton och i lokalen skulle hållas några af de största och mest spridda svenska tidningarne. Detta företag har dock en stor svårighet emot sig, den nemligen att få ett passande centralt låge för klubben, alldenstund svenskarno här bo uti så spridda delar af staden och dess grannstäder. Invandringen hit fortfar att vara ganska betydlig. Hvarje ångbåt, som anländer ifrån England och Tyskland, medför 5 å 700 emigranter. Omkr. 6,000 flera emigranter ha i år tills dato kommit öfver till Amerika än under samma tid förra året. En icke så obetydlig del har på senare tiden afgått till Kalifornien, der det påstås att emigranterna skola erhålla högre aflöning än här. Om än detta är sannt, så är det lika säkert, att allting der är dyrare. Jag läste nyligen ett bref från en person som i Augusti månad flyttade med sin familj till San Francisco. Han omtalar deri att för en boningslägenhet derstädes, lika med en för hvilken här betalas 30 dollars (papper) i månaden, priset derstädes är 45 dollars (guld) i månaden samt att kläder och matvaror äro dyrare i samma proportion. Om sådana förhållanden akta de sig noga att upplysa, hvilka uppgöra kontrakter med arbetsfolk som afgå dit. Den nya anvisningsbyrån för arbete4, hvilken jag omnämnde i mitt senaste bref och som är inrättad vid emigranternas landningsplats, har redan un