Article Image
området åt påfven, tills Italien sjelft säkert garanterar päfven desamma, ha naturligtvis de makter ej på konterensen att göra, som ogilla pälvens verldsliga myndighet — åtminstone så länge Rou er fortsar att vara statsminister. För öfrigt har Italiens senat upprepat beslutet, att Rom är nödvändigt för Italien såsom hufvudstad, men denna gång utan punkten om, att Frankrike skall dertill gilva sitt bifall. Då senaten fattat ett sådant beslut, hurudant skall ej då lagstiftande kårens blifva? I Frankrike har den romerska frågan i dessa dagar utöfvat en märklig effekt, i det att den närmat till hvarandra å ena sidan Thiers och Berryer, orleanismen och legitimisterna, å andra sidan Rouher och parlamentarismen, den personliga regeringen och majoritetsregimen. Denna symtonik, såsom en parisertidning betecknar den, skall dock ej bli långvarig. Orleanisterna skola snart ångra den och draga sig från Thiers, som fört dem för långt, under det att den kejserliga regeringen måste utstöta Rouber, som håller på att töra henne i armarne på legitimisterna med deras klerikala tendenser och orleanisterna, hennes oförligaste fiender. Kejsardömet har gjort nationalitetsprincipen till sin lösen. Denna princip måste skapa större statskomplexer, genom att närma folken af summa nationalitet till hvarandra. Thiers, representerande orleanismens politiska ideer, vill ej veta af de störro statskomplexerna och således ej heller af nationalitetsprincipen. Huru skola de båda motsateerna kunna förenas, om icke — en affälling framstår? För ötrigt synes oss denna öfverensstämmelse hafva likheten af en ringdans kring det presterliga Baals-belätet, med hvilket ingendera vågar stöta sig. Frankrikes lärda verld har gjort en stor förlust, i det att den berömde tysiologen Flourens aflidit. Han var född år 1794. En stark agitarion pågår, isynnerhet inom de sabriksidkande distrikterna, hvilken vill motsätta sig förnyandet af handelssördraget med England. Detsamma gäller ända till 1870. Flertalet af de franska kardinalerna, erkebiskoparne och biskoparne har till kejsaren ölversändt tacksägelseadresser för det ban högtidligt lofvat beskydda påtven. Inom Österrikes deputeradekammare förevar d. 11 d:s frågan om den finansiela utjemningen med Ungern. Finansministern uppträdde härvid och förklarade, att 1868 åre budget för den de! al landet, som ligger på denna sidan om Leitha, upptager 248 mill. i utgilter och 195 mill. i inkomster — en brist at 53 milloner. Han sade vidare, att det bidrag, som Ungorn nu lemnar, uppgår till 56 mill., medan det förut ej lemnade mer än 54 mill. Mer den utlofvade summan skali inflyta säkert. Den finansiela verlden helsar utjemningen med glädje, hvilket framgår al kursstegringarne för statspapper. Kapitalisterna vända sig åter till jernvågsföretag. Sakernas verkliga ställning är icke så svart, som man antager. De direkta skatterna visa en ökad inkomst af 2,700,000 floriner, de indirekta en d:o af 3!3 mill. fl. mer än hvad mun förut antagit; inalles ha iuflutit 21 mill. mer än förlidet år. Det ä svårt att kunna med sullkomlig bestämdhet säga, att räddning änna är möjlig, men fö: närvarande är det alltjemt tid att tänka på svårigheternas afhjelpande. Hvilka åtgärder regeringen än skall komma att föreslå, någon statsbankrutt skall det icke blifva. NMinistern slöt med att visa, det inkomstkällorna kunna ytterligare betydligt stegras. Belgiens regering utbjöd häromdagen ett nytt lån till anteckning. Uon ville ha 38,540,000 francs; man tecknade snabbt 122,381,200 fres. — I det landet vet man att på ett klokt sätt handhafva sina penningeangelägenheter. Til Gibraltar väntas nu hvarje dag österr kiska örlogssartyget Novara hvilket medlör kejsar Maximilians lik. I England äro vederbörande myndigheter sysselsatta mod att uppgöra förslag til organisering af postoch telegrafverken, hvilka nu skola sammanslås. Det förljudes att telegraffrimärken skola anskaffas och telegrallådor uthärgas, i hvilka man kastar sina frankerade depescher. Dessa samlingslådor skola tömmas hvarje halftimme. Det är antagligen vederbörandes atsigt att uppdrifva telegrafi EE Eee CE

16 december 1867, sida 2

Thumbnail