Parisiska Nattsidor) af Alfred de hrähat och Octave Förö. Öfvers. Samma afton som denna dram tilldrog sig och sedan han gifvit sina föreskrifter för att försäkra denna moderskärlekens martyr om en anständig begrafning, återvände grefvo de Larsigny med långsamma steg till sitt landtställe i sällskap med den föräldralösa och Isabelle. Det var sent. Floden låg dyster. Vid stadsportarne voro butikerna stängda och blott tre eller fyra krogar voro ännu upplysta. De få resande som ankommit på samma gång som grefven och hans skyddslingar, försvunno den ene efter den andre. De voro alldeles ensamma, då de hunnit till korsvägen, hvilken grefve de Larsigny hade för vana att gå. Till följe af utvidgningen af byggnaderna kring Paris har denna väg kanhända redan blifvit förvandlad till gata. På den tid hvarom nu är fråga var det en bred gångstig liggande mellan tvenne rader af murar och häcl kar, öfver hvilka här och der reste sig täta och höga träd, som kastade skugga och spredo saktighet öfver vägen, oaktadt de enligt reglementet blifvit klippta på vägsidan. ?) Forts. fr. N:o 288.