En kyrkas historia. St. Olai kyrka i Norrköping, sådan den nu befinnes, uppnådde i Söndags sin hundraåriga tillvaro. Kyrkans biografi är, enligt N. T., så lydande: Kyrkan anlades på sin nuvarande plats på Gustaf II Adolfs befallning 1616. Till uppförande af denna byggnad, som fullbordades 1626, bidrog han sjelf med egna medel. Den kallades i början HelgeAndskyrkan. Det nya templet blef under ryssarnes härjningar 1719 antändt och nästan alldeles förstördt; klockor, ljuskronor och messingskärl nedsmältes ; silfret deremot räddades genom en qvinnas rådighet. Det var nemligen borgmästaren Jobanssons enka, Christina Spalding, som, medan tid ännu var, bortförde och dolde såväl silfret som allt annat värdefullt, hvilket i hast kunde tillva atagas. Ifter denna brand återställdes kyrkan blott oful!ständigt, men 1765, då, i följd af folkmängdens tillökning, en ombyggnad kunde företagas, gjorde man henne betydligt större än tillförene. Sådan denna tempelbyggnad nu är, förefinnes densamma från 1767. Dess längd inom murarne är 170 fot, bredd 72 samt höjden 48 fot. Altartaflan är af Hörberg, och kyrkans nuvarande predikstol är uppsatt 1799 af bildhuggaren Beurling. Orgelverket, ett bland de största i riket, är byggdt ar direktören O. Swahn. Den gamla sakristian nedress 1855, men samma år uppfördes en ny, större sådan, hvilken eger betydligt företräde framför den förra. Amerikansk industri vid Torneelf. Under detta år har i nämnde elf, i anseende till det höga vattenståndet, fångats obetydligt lax, och de stjertar, som erhållits, har en der sig hela sommaren uppehållande amerikanare uppköpt, rökt och packat in i lufttäta bleckkärl. Genom denna industri har laxpriset derstädes betydligt stigit, till fromma för laxfiskare, hvarför troligt är alt, då denna industri utslagit sig så godt i år, den ock framgont fortsättes, hvarför följden deraf antages blifva den, att denna exportvara på Stockholm hädanefter afsinar eller upphör, yttrar Sundsvalls-Posten. Luftslott. Efter att ha uttalat åtskilliga funderingar om luftseglingen och densammas användande i det praktiska lifvet som fortskaffningsmedel samt derefter ha reflekterat ötver det menskliga snillets uppfinningar, som ju ingen gräns ha, meddelar Norra ILall: Tidning ett prospekt till en slags aktieteckning, uttärdad at hr Herman Himmelman, hvilket prospekt blifvit till tidningen insändt, i akt och mening att, genom detsammas bringande till offentligheten, en i sitt slag oerhörd uppfinning skulle kunna verkliggöras. Det synes som om Hallands Tidn. här varit utsatt för en mystifikation af någon elak skämtare, hvilken, på samma gång han begagnar sig af hr IIimmelmans för de luftiga fantasierna synnerligt lämpliga namn, måhända äfven tager iilllillet i akt att roa sig lite smått med sagde hr H., hvilken genom det famösa jernvägskrånglet i Ilelsingborg, för närvarande, som man torde erinra sig, blifvit föremål för allmänhetens uppmärkeamhet. Skulle återigen vi i dessa våra förmodanden misstaga oss, bedja vi så mycket om ursäkt och meddela, på det att en hvar må kunna bilda sig ett omdöme omasaken, här nedan den himmelmanska inbjudningen — som påminner något om Stenbybolaget — och ett utdrag ur ett densamma vidtogadt bref, som kommit Hallands Tidn. tillhanda: Två tusen rdr rmt erfordras för att åvägabringa en drifkraft för maskinen, hvilken ovilkorligen, till följe af dess obetydliga kostnad och billiga tilllämpningssätt, måste uttränga den hittills begagnade angkrasten. Till avskaffande af nämnde sörlagssumma, rår 2,000 rmt, bar undertecknad härmed äran inbjuda till teckning på följande grunder: Beloppet fördelas på 200 lotter gällando å rdr 10 rmt hvardera. Vid anteckningen eller ock en månad derefter inbetalas teckningsbeloppet, hvarför undertecknad förbinder sig att afgilva redogörelse till förlagsmännen. Slutligen förbehåller jag mig rättigheten att, inom ett år efter det teckningsbeloppet blifvit för uppfinningen användt, återlösa dessa lotter med tretio rdr pr stycke. Skulle jag deremot icke kunra anskaffa den för återlösen erforderliga summan, äga förläggarne att såsom bolagsmän med mig dela vinsten at företaget. Helsingborg d. 8 November 1867. Herman Himmelman. Brefutdraget lyder som följer: Meningen är nemligen den, att på uppgifna sätt blifva satt i tillsälle till realiserandet af en id, eom bör omgestalta de nu bestående kommunikationsanstalterna och, om möjligt, göra uttrycket tid är pengar till den största tänkbara sanning, Förhållandet är nemligen, att under den i inbjudningen omtalta nya drifkraften innefattas lösningen af ett stort problem — lusiseglingen. Du har dig troligen bekant, att alla de försök, man hittills gjort med ballongen, hafva strandat emot den omständigheten, att ballongens form lagt oöfverstigliga hinder emot det säkra bestämmandet af kosans riktning, och att beroendet af vindarne icke i någon mån kan tillfredsställa de anspråk man har på en hastig, tillförlitlig och billig kommunikation. Likasom förhållandet nu är med jernfartyg för sjön, vill jag bygga sådana för luften; den största olikhet dem emellan kommer dock hatigheten att utgöra. De senare skola nemligen röra zig med en hastighet från o till 1,300 fot i sekunden, och blir det derigenom möjligt att tillryggalägga vägen från Stockholm till Newyork på 6 timmar för ett pris af 5 rdr pr passagerare och 5 öre för bref. Teegralen kan icke en gång täfla med en sådan inrätthing, väl i hastighet, men icke i billighet, och någon innan medtäflare känner man icke. Hvilken mäktig väfstång skall icke denna inrättning blifva i vetenkapens, industriens och civilisationens tjenst, och jeg förvissga att Svaag aah GA Ana LA? . — — — — — — — —