A2 den af komiterade föreslagna ordalydelsen oet punkten 2 mom. a. nMom. b. af samma punkt företogs dere Iter till diskussion, aHr Hedlund bade ej sett eller visste om a 7. Stockholms stadsfullmäktige nedsatt en komit fö afgifvande af yttrande om kommunalrösträtten. Ta ;e betviflade att så skett, ehuru det vore möjligt. Iate n hinder är emellertid att väcka en motion i ämnet, äf ven om man får till svar att den ej kan upptaga: — Hvad beträstade den af hr Almen med så sto tvärsäkerhet anförda 10 i komm.-förordn., så veder lades hans åsigt af ett par andra ord i samma para graf, der det står att en hvar är sörbnnden att erläg ga skatt till kommunen. Hr Blomstrand. Vi talade nyss om Köpenhamn Det finnes der ett ordspräk som heter: Det er son naar Fanden tolker Bibelen-: beträffande hr Hedlund: sista påstående bör man märka äfven S 57 i samma för. ordning. Det står der: -En hvar är i allmänhe skyldig att erlägga skatt till kommunen. — För öf. vigt bar man i Göteborg haft ofantligt mycket billi gare anspråk än på andra ställen. Man bar fordra en 10-gradig röstskala i st, f. 3-gradig eller röstning pr capita. Men man bör för att vinna ett resultat vara måttlig i sina fordringar och söka mötas på halfra vågen.e Det är för öfrigt tillräckligt att låta förslaget undergå utredning. Mera fordras ej. (Bravo!) Hr Almen som förut begärt ordet, förklarade att sedan hr Blomstrand upplyst om huruFandenttolker Bibelenk, så behöfde han ej vidare yttra sig om br Hedlunds lagtolkning. (Munterhet.) Hr v. Schoultz: Det är en egendumlig glömska hos en af de sista ärade ta arne, att ehuru han sjelf uppmärksamt läser tilningarne, som han såger, och detta synes vara hans vilt genus, han dock ej vot hvad som stått i hans egen tidning. Vi, som ej läsa tidningarne så mycket, veta dock att en komitå för utredande af frågan om kommunalrösträtten blifvit nedsatt i Stockholm, men att den ej ännu inkommit med yttrande, Det vore också underligt om man i en på kommunens hushällsangelägenheter så djupt ingripande fråga ej skulle ba rätt att vända sig till regoringen. — Tal. hade för öfrigt hört af erfarna jurister, att civilministern i den af hr Hedlund omtalade tillrättavisningen till ett landsting handlat inkonstitutionelt. — Hvad beträffade rösträtt pr capita fruktade tal. ej derför, emedan de mindre bemedlade, som gått i behofvets skola, nog alltid hålla tillbaka, då det är fråga om att göra stora anslag. Tal. gillade sör ofrigt en öfvorgång medelst en graderad skala. Hr Hedlund ville, för att visa det han hade rätt, uppläsa 57 i berillningssörordningen (Rop af: Det behoss ej!) — Mycket riktigt, fortfor tal., men i alla fall, så här låter den. (Hr H. läste upp paragrafen). Frågan berör väl kommunen, men den berör äfven allmän lag. Vi ha visserligen vidsträckt petitionsrätt, men det är ej troligt att man ens på denna väg lyckas. Det är sor öfrigt egendomligt att personer, som med hela sin själ egnat sig åt ett visst mål, bli konservativa, sedan målet uppnåtts, ifall det gäller att förändra det ernådda. Måhända är det så med tal, då fråga uppstår om att, såsom nu, borttaga grunden för ena hälften af vår nuvarande representation. Tal. vore lika god demokrat som någon i staden, men frågade om det voro klokt att redan före början af andra riksdagen efter representationsförändringen, borttaga grunden för ena hälften af det hela. Tal. fruktade ej demokratien, till hvilken vi strälva som mot ett yttersta mål; mon vi måste köra sakta i backarne. Det hade talats om utt omröstning per capita skulle gifva anledning till slöseri. Tal. ville i sammanhang dermed nämna, att då han i Schweitz, dor liksom här en urgammal frihet råder, förvånades öfver de ofantliga allmanna byggnader som der uppföras, yttrade en sabrikant: Det är ej underligt då de herrar, som sitta i gommunalrådet och betala obetydligt mot oss, fatta beslut om dessa företag. Tal. ville emellertid gerna gå in på en graderad skala, (Bravol). IIr Blomstrand erinrade om att grundvalen ingalunda förändras för första kammaren derigenom att städerna förändra sin kommunalrösträtt. Allra största antalet medlemmar i första kammaren väljes ja från landet. Tror man väl för öfrigt att, äfven om här varit rösträtt pr capita, någon annan blifvit vald än den som blef vald, eller att, om det verkligen blifvit någon annan, detta skulle haft inflytande på första kammarens hållning? Sådant syntes nästan barnsligt! (Bravo!) Hr Ordf. framhöll de anmärkningar man kunde göra mot en graderad röstskala, hvilken hvarken vore tillfredsställande för dem som som önska personlighetsprincipen eller sormogenhetsprineipen. Tal. förordade derföre att hälften af representanterna skulle väljas hvarje gång, den ena gången pr capita, den andra efter förmögenhetsprincipen. Såsom en utjemning föreslog tal. användandet at det Hareska valsättet. IIr Blomstrand erinrade om att det blott var fråga om oliks förslag. Hr E. Heyman j:r önskade att man borde uttala sig mera bestämdt. Visade orimligheten af att föreslå någon högre röstskala än 10-gradig, hvilken bäst passade för lörhållendena i Göteborg. Hr Hedlund önskade äfven att man borde yttra sig mera bestämdt. Förhållandet vore för öfrigt helt olika i Göteborg och på andra ställen. En 10-gradig röstskala härstädes motsvarade kanske en 3-gradig annorstädes. Vid framställd proposition gillades mom. ) af komiterades förslag. Punkten 3 af komiterades förslag antogs utan diskussion. Slutligen återvaldes, såsom i går nämnles, samtlige medlemmarne i komiten. Sedan protokollet blifvit justeradt och Pof. v. Schoultz uttalat mötets tacksamhet ill ordföranden och komit6en för deras besvär, ipplöstes mötet. r Å 1 i Val företogs i går inför magistraten till yra medlemmar af handelsföreningens tullnäktige i ledigheten efter dem som äro i ordingen att utgå, och återvaldes dervid för 3:ne r hrr A. W. Lergren, P. Ilammarber9, Edv. Dickson samt nyvaldes hr 7. IV. Tranchell. — Vid al inför samma myndighet af 3:ne fullmäkige för fabriksföreningen i stället för de i tur tgående, återvaldes hrr A. Barclay j:r och 7 LD USE NA —— hh AH