valen för Tysklands nya organisation, och det är endast i kraft af denna fred Preussen kan uppträda såsom målsman tör ett nordtyskt sörbund. Sådant detta förbund faktiskt är, laborerar det emellertid med åtskilliga lyten. I detsamma finnes neml. det danska Nordslesvig, från hvilket Preussen förbundit sig att afstå, och konungariket Sachsen, hvars oberoende och sjelfständighet detlofvade att akta. I Pragerfreden finnes visserligen icke någon bestämmelse om Preussens polska provinser, men det är dock ett brott mot folkrätten, att den preussiska regeringen införlifvat dem i det nordtyska förbundet, utan att inhemta Europas samtycke och i trots af de polska representanternas protester. Det nordtyska förbundet har således fått en helt annan gestalt, än det enligt Pragerfreden skulle ha, och det är egentligen genom usurpation som Preussen uppträder på dess vägnar. Men ej nöjdt härmed, vill det äfven spela förmyndare för de sydtyska staterna och fordrar, att dessa skola utåt låta sig representeras af konung Wilhelm. Under dessa omständigheter är det lätt begripligt, att Frankrike ej försummat det tillfälle, som den påtänkta konferensen erbjöd, att ännu en gång tillkännagilva, att det ej erkänner något annat Tyskland, än det som stödjer sig på Pragerfördraget. Eftersom Sachsens integritet är garanterad, har det inbjudit denna makt att deltaga i konferensen, men i öfrigt ingen af de stater, som Preussen i öfverensstämmelse med fredsbeslutet i Prag gjort till half-suveräna, än mindre någon at de fördrifna furstarne. Storhertigen af Ilessen är suverän furste i den provins, som ligger söder om Main, och derför har han fått en inbjudning såväl som konungarne al Baiern och Wirtemberg samt storhertigen af Baden. I Berlin bar man ej heller missförstått betydelsen af dessa inbjudningar, såsom de officiösa preussiske tidningarnes uttalanden angifva, och den fientliga hållning, som Preussen intager tillkonferensförslaget, finner endast häri sin fullständiga förklaring. Märkligt är, att det lilla Hessen uppträder så hänsynslöst utmanande emot Preussen. Bismarck har gifvit det en ytterst grof tillrättavisning, men den lilla duodes-staten är ej bange. Hofvet i Hessen vet naturligtvis mycket väl, hvarthän ett sådant uppträdande skall leda, om Preussen får lof att råda, och dess djerfva hållning antyder derför, att det har ett godt ryggstöd. I hvarje fall har inbjudningen till konferensen gripit ytterst störande in i Preussens tyska politik, och berlinerkabinettets samtycke till Frankrikes förslag är derför mycket tvifvelaktigt. Från Rom skrifves, att påfvens helsotillstånd åter är tillfredsställande. Befälhafvaren öfver franska expeditionskåren i Kyrkostaten, general de Failly, med stab lemnade d. 2 d:s på morgonen Rom, för att begifva sig till Civita Vecchia. Italiens liberala tidningar klandra skarpt den franske utrikesministerns yttranden i senaten rörande Rom, i det de särskilt framhålla oriktigheten i att nämna Mazzini, Garibaldi och Ratazzi tillsammans. Det garibaldiska bladet Riforma fruktar för ett statsstreck, hänvisande på en betydande truppsammandragning vid Florens. Man hade i Frankrikes hufvudstad hoppats, att Seineprefekten Haussmann skulle få stryka på foten. ÅPatrie vederlägger nu bestämdt ryktet härom. — Finansministern Fould var medlem af akademien för de sköna konsterna, hvarför skulle då icke äfven IIaussmann kunna bli det? Bland de på förslag uppsatta kandidaterna till den efter Fould lediga stolen, står Haussmann främst och Vitet först i andra rummet. Englands utrikesminister har på gjord förfrågan i underhuset svarat, att han vet det Grekland köpt tvenne engelska skepp, hvartill det äfven är berättigadt, såsom icke delaktigt i ett krig. England skulle uppträdt deremot, om det-trott Grekland hysa några krigiska afsigter mot Turkiet. Från Calcutta har ingått underrättelse om, att en våldsam orkan rasade i Bengalen under natten till d. 1 Nov. Risskörden har lidit mycket, byggnaderna äro mestadels förstörda af de af stormen berörda platserna. Många med jute och spanmål lastade båtar på floderna inuti landet äro förstörda, en del af flodernas strandfördämningar har bortryckts och jernvägen på många ställen skadats. Orkanen varade i nära åtta timmar. I staden och dess omnejd ha mer än 1,000 menniskor omkommit, 30,000 boningshyddor ha förstörts, och ett stort antal fartyg ha förlist eller skadats. Bland infödingarne råder stor nöd. Newyork d. 2 Dec.: Österrikiska krigsskeppet Novara har med kejsar Maximilians lik anländt till avannah. — Den preus