till sitt ändamål lika fullkomligt och afslutadt som yn, eller rättare sagdt bättre än hval det nu är. Den föreställningen träder mer och mer bestämd fram, att på den oorganiska verldens grundval organismerna uppstått med en ny kraft och lag, som vi kalla lif, genom hvilken de fingo förmåga att ej blott bestå, utan äfven utveckla sig till allt högre och renare (former. Ur Figuier utvisar denna utveckling, hvars spets blef menniskan, hvilken således var skapelsens krona, eller en ny organism, försedd med ny kraft eller lag, som vi kalla ande eller förnuft, genom hvilken hon skulle i sin ordning förädla såväl den oorganiska grundverlden som sina organiska föregångare, för att såmedelst strätva mot ett mål, som vi endast kunna ana, ej bestämdt fatta, men hvilket vår oaflåtliga utveckling bevisar. Då det år visst, att menniskans historia företer en utveckling af hennes ande och en förädling, så kan ej det mosaiska antagandet af ett fullkomlighetstillstånd i begynnelsen för menniskan bestå — och dermed söndertaller äfven en stor del af den konstiga systembyggnad, som en föråldrad teologi uppfört. Vi helsa äfven ur denna synpunkt hr. Figuiers verk i svensk drägt välkommet, öfvertygade att det i mer än ett fall skall göra godt och särskilt allmännare sprida bekantskapen med den moderna vetenskap, vi kalla geologi. En Polismans Anteckningar. Fotografidilder ur Stockholmslifvet. Stockholm, Alb. Bonnier. : En bok, som innehåller föga originelt, intet af värde i karaktersteckning, föga spånnande och intet uppbyggande. Vi tro, att förläggaren blifvit ford bakom ljuset i afseende på anteckningarnes fotografiska trohet med såväl Stockholmslifvet som lifvet i allmänhet. Den 3kritiska skolan och dess påståenden rörande Jesu lasnad och urkristendomen, Ett genmäle af V. L. Ullman. Stockholm, Oscar L. Lamm. För någon tid sedan inneböll Svensk Litteratur-Tidskritt en uppsats af d:r Carl von Bergen, hvari denne lomnade en med objektivt lugn och klarhet alfattad redogörelse för nyare tiders vetenskapliga forskningar rörande de religiösa källskritterna samt deras ställning till begreppet: Jesu gudomlighet. Denna uppsats har framkallat här anmälda genmäle af d:r Ullman, hvilken ställer sig på den absoluta ortodoxiens område och vill vindicera berättigandet af de traditionela bibliska föreställningarne i dessa hänseenden. Hvar och en kan inneha sin ståndpunkt; men den s. k. kritiska skolan kan ej längre afspisas med ovett och blotta auktoritetsförklaringar. Detta tyckes hr Ullman ha glömt, ehuru hans skrift är intressant nog såsom ett bevis på, huru ensidigt man kan fasthålla vid stillaståendet. Af Franzens Samlade Dikter har femte håftet redan utkommit, innehållande slutet af första och början af andra bandet. (Örebro, N. M. Lind). På Oscar L. Lamms förlag i Stockholm har utkommit en svensk öfversättning af den i Tyskland utgifna Anvisning till tändernas och munnens skötsel jemte bihang om artificiela tänder, al d:r W. Siierson.