ockupåtlionstrupperhå skola samtliga samman dragas omkring Civi:a Vecchia. I Palermo skall hafva upptäckts en reak tionär sammansvärjning med utgreningar inon alla större städer i Italien. I spetsen lö densamma säges stå en f. d. benediktiner munk från Rom, Cav. Pasicuta. Påfven påstås vara sjuk. I Rom är belägringstillståndet skärpt se dan fransmännens ankomst, emedan man fruk tar nya försök af de oroliga, dels äfven derför att ett i närheten af general Polhås af. lossadt skott skall hafva varit riktadt emot denne. 2onavernas ställning är ej afundsvärd på grund af den romerska ungdomens retade stämning emot desamma. Synnerlig uppmärksamhet egnas åt Capitolium; hufvuduppgången är tillspärrid med en stor kedja. htter Ave Maria får ingen mera passera Capitolium. Ingen barrikad har ännu jemnats. Garibaldis båda söner ha lyckats undkomma fångenskapen och påstås ännu uppehålla sig i trakten af Florens I ett bref från Paris låses: e pålidliga uppgifter, som hit ingått rörande Garibaldis tilliåångatagande, äro mycket sorgliga, om än pittoreska. Den gamle diktatorn villo ej under nägra omständigheter gifva sig. Nära en halt timme försvarade han sig med händer och fötter mot sitt fasttagande, hvilket först kunde ske, efter det han fällts till marken. Garibaldi protesterade i det italienska folkets namn mot sin arrestering, och då detta ej utötvade någon verkan, åberopade han sin egenskap som amerikansk medborgare. Sedan skall han, något lugnare till sinnos, hafva beslutat att frivilligt utvandra till Förenta Staterna. I Frankrikes hufvudstad råda oroligheter. De äro visserligen ännu icke synner ligt betydliga, men kunna vara förebådstecken till allvarligare händelser, om regeringen fortfarande motsätter sig den allmänaa meningen. Denna är neml. mycket upprörd deröfver att regeringen vill bibehålla accis på alla lifsförnödenheter, som tillföras Paris, hvarigenom arbetarne tvingas utflytta och fabri kerna måste följa efter. D. 5 d:s ogde ej obetydliga oroligheter ram i förstäderna Saint Antoine och Saint Jacques. IIopar af arbetare drogo genom gatorna, roparde: Ned med oktrojen (accisen)! Bröd! ete. Polisen var starkt representerad och sökte spränga hoparne. Här och der gjordes motstånd, och slagsmål uppstodo. Man beräknar de häktades antal till 240. Jäsningen i arbetareqvarteren är temligen stark. Generalstabsofficerare och geniofflcerare hafva afgått till Medelhafvet och Atlantiska Oceanen, för att undersöka, hvilka punkter på kusterna, som böra sättas i försvarstillstånd. Frankrikes gula bok är i det väsentliga redan färdig för stundande kammarsession. De vigtigaste aktstyckena deri äro de, som beröra Italien och Orienten. Af de depescher, som vexlats mellan kabinetterna i florens och Paris, framgår, att den franska regeringen redan länge och vecka för vecka underrättat Ratazzi om rörelsepartiets stämplingar mot Rom och uppmanat honom att draga omsorg om septemberkonventionens hållande, utan att fördölja att han i annat fall skulle sjelf inskrida för densamma. Från Wien meddelas, att kejsar Frans Josef på aftonen d. 7 d:s anländt dit och blifvit på bangården högtidligt emotagen. Wiens borgmästare belsade kejsaren i ett längre tal, i det han betonade, att de ord, som kejsaren uttalat i Paris, väckt det gladaste genljud inom hela Österrike, ty Österrikes lycka betryggas endast genom inre och yttre fred under skydd at frisinnade, folkliga lagar. Borgmästaren gaf under utbringande at trefaldigt hurrarop uttryck åt känslorna öfver kejsarens lysande emottagande i Paris och den tolkrätten erkännande och skyddande kejsarons lyck liga återkomst. Kejsaren svarade: Jog tackar mycket för det hjertliga emottagande, som residensstadens innevånare beredt mig. De sympatier, som jag funnit öfverallt i Frankrike, grunda sig hufvudsakligen på den öfvertygelsen, att Österrike skall, ånyo stärkt genom sin enhet i det inre, åter intaga den ställning, som honom tillkommer, att det derför är Österrikes stärkande, som vi i fredstid måste eftersträfva. Dessa iakttagelser kunna endast stärka mig i alt modigt skrida framåt på den inslagna banan. Jag räknar dervid på alla patriotiska österrikares understöd. Kejsarens svar emottogs med jubel; H. M:t for i öppen vagn genom de festligt smyckade och med täta menniskomassor uppfyllda gatrna till slottet under oatbrutna entusiasmerade letverop. Så emottages en furste, som sig omvändt och bättrat samt omfattar frihetens sak. Exemolet är afundsvärdt. Oroligheter ha utbrutit i Exeter i E ngand. hvarest lifemedelfråsan under donsa 2— EUl LA LL 7 —22