sig enhvar, när i går kl. mellan 8 och 9 på morgonen, rätt upp under den bäftigaste stormen, klämtslag förnummos från rådbuset! Lyckligtvis var det det denna gång, om icke -blindt allarm, åtminstone mycket väsen för — en obetydlig skorstenseld. Men vi äro då nu till den grad uppskrämda, att det må ursäktas, om vi tyda allting till det värsta. Svenska vapensabrikationen. Ur en beskrifning i Jönköpings Tidning om Husqvarna, jönköpingsboarnes stolthet, meddela vi följande intressanta notiser: Faktoriet vid Husqvarna har under förflutna sommaren undergätt en genomgripande förändring. När man passerar gecom trädgården och öfver en bro till norra sidan af fallet, öfverruskas man af att befinna sig framför en i modern fabriksstil uppförd långsträckt byggnad. Man träder in i en väldig sal, der en rastlös verksamhet råder för att bringa reda i det kaos af maskinerier och delar af sådana, som ännu från ena ändan till den andra fyller salen i oordnad massa, Här skola inom kort 300 arbetare få plats, samma antal, som förut arbetat i de små krypin-lokalerna, hvilka ligga spridda öfverallt i grannskapet, Men under det denna styrka förut med forceradt arbete endast förmådde tillverka c:a 2,500 gevär om året, skall hon hädanefter makligt hinna med 15 a 20, 000 under lika tid. Och sysselsättning skall icke saknas, ty efter allt utseende kommer den nya armorganisationen att gå ut på en folkbeväpning af, reserven inberäknad, minst 200,000 man, hvilka samtliga böra förses med Remingtongevär. Detta stora antal kan naturligtvis endast så småningom anskaffas; hvad som deremot måste anskaffas genast, det är c:a 50,000 gevär till den aktiva armen, och derföre är det en lycka, att enskild företagsamhet lyckats få till stånd ett så betydligt etablissement som det nya Husqvarnasaktoriet. Vid ett helt nyss företaget besök på stället förklarade krigsministern general Abelin, härutinnan olik cheferna inom andra verk, t. ex. jernvågsbyggnadsstyrelsen, att all materiel, som skall inköpas för armen, kommer att beställas vid svenska verkstäder. Och äfven sedan svenska armens bebof af vapen blifvit fyldt, bör faktoriet icke sakna arbete. Ty om någon industri kan kallas naturlig för Sverige, så är det den förädlade jernhandteringen, och säkert behöfves icke mera än införandet af utlandets billigare arbetsmetoder, för att vi skola kunna täfla med England och Belgien i tillverkning af finare smiden. Ett exempel på huru sådant låter sig göra funno vi deruti, att Husqvarna låter vid Munktells fabrik i Eskilstuna förfärdiga samma maskineri till Remingtongevärens låsdelar, hvilket för faktoriets i Eskilstuna räkning blifvit införskrifvet från Amerika. — Den nya fabriken skall drifvas med en ofantlig turbin och följer man stigen uppför berget med den skummande afgrunden vid sidan, så finner man, uppkommen på den höga afsatsen, en kanal, från hvilken vattnet ledes ner i en särskild byggnad genom en trumma, som öfverst håller ända till 212 aln i diameter. I sammanhang härmed och till fullständigande af den notis, vi för några dagar sedan meddelade om en större beställning af sabelbajonetter i Eskilstuna för franska regeringens räkning, må anföras, att för omkring 14 dagar sedan till fabriksidkaren Joh. Svengren i Eskilstuna ingått ett telegram från direktör L. Rinman, hvilken för jernkontorets räkning för närvarande vistas i Paris, med förfrågan om till hvad pris sabelbajonetter för franska regeringens räkning skulle kunna i parti af flera tusen levereras. Vidare underhandling har nu ledt derhän att modell från Paris ankommit, hvarefter ett sammanträde hållits med åtskilliga af manufakturstadens fabrikanter, hvilket i sistförflutna vecka hade till följd att svar till direktör Rinman på telegrafväg meddelats, med antagande af det af honom förslagsvis gjorda erbjudande nemligen, alt i medio af nästk. Juli månad i Boulogne leverera ett parti af 30,000 sabelbajonetter och ett lika antal i medio Mars månad år 1869 till ett pris motsvarande 7 rdr 17 öre netto i Eskilstuna. — För fullgörande till bestämd tid af en så omfattande beställning som 60,000 bajonetter, lärer erfordras 400 personers dagliga sysselsättning, hvarat 50 sliperiarbetare. IIungersnöden i Finland. P. T. meddelar ur ett bref från Borgå-trakten några utdrag, hvilka på ett gripande sätt skildra den nödställda belägenhet, hvari en del af Finlands inbyggare befinna sig. Dessa utdrag lyda så: — — — Som du såkert känner, har en så svår missväxt drabbat mitt kära fädernesland, att ingen här minnes sådan i sin lifstid, och det nu efter sedan norra Finland inom 10 år haft 7 missväxtår och södra 5 sådana. Brödet felas soart öfver allt, penningar finnas ej, och folket får ej arbete. Tasenials tjenare och familjer blifva nu nästa 1 November lediga från sina tjenster, brödlösa, samt få knappt tak öfver hufvudet, emedan jordbrukaren ej vill taga emot mera folk, än ban förmår föda. Nödbröd af mossa, agnar, halm och ärtrig bakas redan på många ställen här på orten; och ehuru detta väl något hjelper, blir födan snart otillräcklig. Tiggare i mängd hafva redan här dessa år gått från de öfra orterna; och nu får Afven det svenska folket härstädes tigga, dertill detta arbetssamma och stolta folk endast genom yttersta nöd kan förmås. — — — Det är en fruktansvärd belägenhet, uti hvilken vårt land är; jordbruket kan ej såsom sig bör drisvas af brist på förlagskapital; jordbrukaren gör, — likasom mången bland de öfriga trafikerande och handtverkaren, — konkurs, den ene efter den andre samt drager andra med sig. Några resa utur landet och lemna sina fastigheter, jemte deri iatecknade och öfriga skulder, samt bedraga sina vänner. Vår styrelse och bättre lottade personer göra hvad de kunna; men nationalolyckan är för stor! Arbete, arbete, begär folket; och husslöjder samt mindre arbeten skulle väl komma i gång inom kommunerna, blott afsättning utom landet kunde vinnas. På byggande af jernvag tänkes också, endast landet får låna penningar. Jordegendomar gå för vanpris och i de öfra länen äro redan, t. ex. i Uleåborgs län, 57 hemman öfvergifna af sina egare, och i S:t Mickels län 130 lägenheter å landskansliet derstädes anslagna till för