hVIIKA samtliga Starton Jemval fösnummer försa. Unionskomitens förslag till ny föreningsakt synes oss vara med oväld och efter sorgtälligt örvervägande affattadt. Det är sundt och frisinnadt, ehuru vi ej kunna undertrycka vårt beklagande deraf, att komitåns norska medlemmar ej velat antaga ett unionsparlament för behandling af de gemensamma angelagenheterna, utan föredrogo att inskränka sig till bildandet af ett verkligt unionelt statsråd, medan folkens åtgöranden vid dessa ärenden fortfarande såsom hittills tillhöra de särskilda representationernas befogenhet. Dock misströsta vi ej om, att våra norska bröders öfvertygelse snart skall vinnas för nödvändigheten af eu dylikt parlament, ty allt syftar dit och det unionella statsrådet skall snart visa sig icke vara fullt tillräckligt. De första paragraferna i komiterades förslag äro i all sin enkelhet väl sagda och angifva den nära förening, i hvilken Sverige och Norge i sjelfva verket stå till hvarandra. Vi årergitva dem i öfversättning från norskan, så lydande: 1. Konungarikena Sverige och Norge, af hvilka hvartdera för sig förblifver ett fritt, odelbart och sjelfständigt rike, skola vara oupplösligt förenade under en konung med inbördes jemnlikhet och likberätvgad ställning (siaeordnet stilling), så som denna föreningsakt närmare bestämmer. 2. Krig och fred äro städse gemensamma för rikena. Vid angrepp eller förorätt mot det ena förnärmas älven det andra. Vid förhandling med främmande makt uppträder konungen, äfven om saken blott angår det ena riket, alltid i egenskap af bådas gemensamma regent. Den föreslagna organisationen af det unionella statsrådet intresserar naturligen lifligt alla, hvarför vi här återgifva likaledes i ötversättning följande paragrater: 14. Rikenas unionelia statsråd skall vara sammansatt af ett lika antal medlemmar från Sveriges och Norges statsråd, minst tre från hvartdera. 15. I I det unionella statsrådet afgör konungen alla ärenden, i hvilka det är fråga: om förändring i eller tillägg till denna föreningsakt, om andra angelägenheter, hvilka euligt samma akt äro för båda rikena gemensamma, om sådan gemensam lagstiftning, som kan ega rum i SF 29 och 35 (om underhallande af diplomati och armc), om förändring i de mellan rikena med anledning af deras inbördes gränsforhallanden före föreningen ingångna öfverenskommelser, eller om sfäkenskapsuppgörelse mellan rikena, för så vidt konungens beslut derom måste erfordras. I hvilka fall ärenden, som angå förhållandet till främmande makt ellor krigsrustniogar, skola vara föremal för behandling inom det unionella statsrådet, bestämmes i SS 21 och 22. II. Om det anses nödvändigt eller nyttigt för rikena, att något löretag, som ligger utom föreningsaktens bestämmelser, af dem utföres gemensamt, eller att någon af deras ölriga inbördes angelägenheter ordnas genom en för dem båda gällande gemensam bestämmelse eller genom ömsesi tiga bestämmelser, hvilkas bmdende kraft i det ena riket betingas deral, att motsvarande bestämmelser gälla i det andra, skall — vare sig att konungen kan sjelf utfärda de i så fall uodiga bestämmelserna, eller han vill framställa fö:slag om desamma för någon af nationalrepresentatiunerna eller för begge — ärendet äfvenledes a!göras i det unionella statsrådet. Detsamma gäller om upphasvande af, lörändring i eller tillägg will sådana bestämmelser, som nu äro nämnda, såframt det icke är asssgten att för det ena riket allena afgilva beslut, som kan och skall träda i verksamhet, oberoende al hvad som för det andra är eller kan blifva bes ämdt. I sistnämnda fall, såväl som alltid när något af storehing eller riksdag sattadt beslut till lag af sådan beskaffenhet, som i detta moment åsyftas, föreligger ull sanktion, skall ärendet, etter föregaende öfverläggning inför konungen i det unionella statsradet, af honom afgöras i vederbörande rikes statsråd. III. De förslag eller meddelanden till rikenas nationalrepresentationer eller en af dem, som föranledag genom något i det unionella statsrådet fattadi beslut, skola alltid utfärdas i vederbörande rikes statsråd. När det i samband med något ärende, som alzöres inom det unionella statsrådet, tillika erfordras bestämmelse om frågor, hvilka endast angå det na af rikena, afgilves sådan bestämmelse i detta rikas statsråd. Behandlingen af gemensamma kommandoärenden omhandlas i 33. 5 16. Nar i det ena rikets statsråd något ärende förekommer, hvilket visserligen icke kan hänföras till 16, men hvari det likväl är fråga om rättigheter, som enligt gemensamma eller ömsesidiga töreskrifter tillkomma det and:a riket eller dess borgare, eller om ollämpning al dylka föreskrilter uti i fråga komH mande fall, eller om att fatta beslut, hvilka kunna gifva konungen anledning att vidtaga någon åtgärd ) äfven för det andra riket, kan saken före afgorandet i vederböraude rikes statsråd, om konungen så finner gagneligt, föredragas i det umsonella statsrådet till förberedande ösfverläggning. Denna bestämmelse kan i i i i H ; — — TEE SVARAR —CCä6—