Parisiska Nattsidork) af Alfred de hrehat och Octave Fers. Öfvers. — Fullkomligt, sade Saint-Valiez och jag lyckönskar er, min vän, äfven ni är en karl med eftertanke. — Derför att jag är liksom den unge mannen. Jag ser målet, och i det ögonblick vi närma oss detsamma, gäller det att fördubbla våra omsorger och krafter för att icke forlora fruktan af så många mödor. — Portin har rätt, understödde procentaren från Hallarne. — Nå väl! Man skall göra allt, som måste göras, sade Saint-Valiez. — Denne man skall dö! yttrade Mazikoff med ett strupljud. — Godt! Jag reser med tillförsigt, återtog juveleraren, emedan jag lemnar er så fast beslutna. Men i synnerhet, inga felaktiga åtgöranden, inga komprometterande medbrottslingar. Mazikoff förstod sin sak bra, då han eggade vargarne att befria sig på en gång från sin rival och sin egen förtrogne. Vargarne tjuta, men de tala icke. — — ) Forts. fr. N:o 215.