2———— ; sa ; Garibaldi i Geneve. Vi äro i tillfälle att meddela våra läsare det amendement till fredskongressens program, som väcktes å dennas första sammanträde ai Garibaldi, så lydande: sJag berömmer mig af att på grund af dess principer älska Schweiz, såsom vore jag ett af dess barn. Det schweiziska oberoendet är derför mig lika kärt som den främste af dess söner, och hvarken jag eller mina vänner skulle vilja kompromettera det. Men om ett af mina barn frågade mig vid åsynen af en man, som vore nära att drunkna, om han borde rädda honom skulle jag säga till honom: Rädda honom, älven om du skulle drunkna. Jag skulle säga till honom: När man ser sin like i fara, bör man rädda honom, Jag är derför icke af lika mening med dem, som säga: Hvarj: land har den styrelse, som bå-t passar det. eI närvaro af representanterna för de bildade inom alla länder, behöfver jag icke säga, hvad despo tismen är; vi veta alla, att despotismen och lögnen äro mensklighetens gissel; vi veta alla, att läkemedlet mot lögnen och despotismen äro folkens broderlighet. . Jag talar om saker, som ej höra till programmet; men jag sätter värde på att Öppet uttryckta min åsigt. Se här mina förslagsartiklar: 41:o Alla nationerna äro syskon; 42:0 Kriget emellan dem år gudlöst; 43:0o Alla de tvister, som komma att uppstå mellan nationerna, böra bedömas af kongressen. il Jag vet, att jag för ögonblicket går långt. Men jag tror, att vi böra först kullkasta missbruken samt grunda rätten och friheten.