11410 4011. rU1I 110TTIISHELTCn varade ej länge, ty kort efter kl. 9 höjde sig fullmänen bak Gaisberget och kom hela bergsilluminationen på skam. Berättelserna srån de delar af Sydtyskland, som de passerade igenom, antyda, att kejsar Napoleons färd genom dessa trakter varit så godt som ett triumttäg och att fransmännen ingalunda äro der betraktade såsom Tysklands naturliga fiender), hvilket man i Preussen så gerna vill låta förstå. Så skrifver en korresp. från Stutigart: Om den franske kejsaren skulle af det mottagande, han finner på sin genomresa i Sydtyskland, sluta till folkete poliuska stämning, så måste det intryck, han fick at sitt vistande på bangården i Stuttgart, vara tör honom särdeles angenämt. Det var en verklig hyllning, som bragtes ho nom af en folkmassa, hvilken var talrikare, än de storartade lokalerna i den nya bangården ännu hittills sett, och så godt som utan något slags officielt åtgörande. Om kejsaren icke bragte med sig härifrån den ötvertygelsen, att han är den populäraste mannen i Sydtyskland, så är det ätminstone icke den stuttgartska allmänhetens skull. Om vistandet i Augsburg skrifves derifrån: Kejsar Napoleons och hans gemåls uppehåll här var uteslutande egnadt hans ungdomsminnen. Sedan kejsarparet bevistat en messa, som till detsammas ära hölls i det gamla af Anton Fugger år 1509 byggda huskapellet, som tillhör hotellet Drei Mohren, begåtvo kejsaren och kejsarinnan sig, åtföljda af regeringspresidenten, till det hus vid Heliga Korsgatan, der prins Louis Napoleon tillbragt flera år med sin moder, drottning Hortense. Etter att hafva besett lägenheten, som nu bebos af grefve Fugger-Kirchberg, begåfvo majestäterna sig till St. Anna-gymnasiet, der de stannnde en kort stund. En inskription helsade den forne lärjungen välkommen, och kejsaren gladde sig öfver att i skolrummet finna sitt egenhändiga namnchiffer. Underrättelserna från Spanien lyda motsägande, hvilket för öfrigt alltid är fallet, när ett at dessa utbrott int:äffar på halfön, hvilka nästan ha en kronisk karakter och ej låta nationen komma till krafter. Det första som de upproriska bruka göra är att sönderskära telegraftrådarne i deras närhet, under det Madriderregeringen derefter begagnar återstoden af telegraflinierna till att fylla verlden med lögnaktiga depescher. Så ätven nu? Enligt korrespondenser från Paris, der man som bekant i åratal stått i nära umgänge med den kroniska spanska revolutionens män, gör upproret stora framsteg. I spetsen tör detsamma stå nu fem generaler, nemligen Pierrad, chef for sista Junirevolutionen i Madrid, Milan, de Bose, La Torre och Coutrera. Den senare befinner sig i spetsen för karabiniererna, hvilka vid gränsen öfvergätt till honom. En massa landttolk har anslutit sig till honom och erhåller alltjemt nya förstärkningar. I Aran-dalen skola 31 byar hafva förklarat sig tör upproret. 1 Barcelona väntades dagligen upprorets utbrott. Anhängarne af den iberiska unionen, hvilka som bekant vilja upphöja konungen at Portugal på Spaniens tron, röra äfven på sig. Cheferna ha hållit en sammankomst i Madrid och tyckas vilja deltaga i rörelsen. Man tyckes nästan befara, att hela armen skall gå otver till de sammansvurna. I allmänhet måste tillståndet i Spanien vara sådant, att förr eller senare ett slut nödvändigtvis måste göras derpå. Alldenstund Spanien endast kan vinna på att detta sker så fort som möjligt, så må-den sista bourbonen ramla, ju förr desto bättre. Från Rom meddelas, att den österrikiske gesandten derstädes, baron Hiibner, före sin afresa ur den eviga staden haft ett häftigt uppträde med kardinal Antonelli, emedan lenne senare på ett närgånget sätt yttrat sig angående v. Beusts politik och person; den sterrikiske diplomaten svarade: Om ni, herr cardinal, vore en man och ej en prest, så kulle jag af er fordra personlig upprattelse Man kan naturligtvis i Rom icke förlåta kättaren Beust, derföre att han vill häfva tonkordatet mellan Österrike och Rom. Englands nya reformakt har d. 19 d:s tdelats till alla medlemmarne af parlamentet amt kringsändts, hvarpå den äfven ställts till en större allmänhetens förfogande. Dokunentet innehåller 61 sectioner och en mängd iffersammanställningar, inalles nio folioark. jess titel är: En act till vidare törbättring f de lagar, som afse folkets representation i ngland och Wales. Hela akten kan i kortet sammanfattas Sälunda: Valräft han I o FS LZ Mm —