— Senator Doolittle från Förenta Staterna uppehöll sig för c:a 2 månader sedan i Köpenhamn på genomresa till S:t Petersburg. Med anledning häraf har i flera europeiska tidningar ryktesvis omtalats, att Förenta Staternas regering skulle stå i underhandling med den danska om inköp af ön S:t Thomas. Detta rykte saknar emellertid, enligt danska tidningar, fullkomligt all grund. — Vid balettföreställningen å Alhambras teater sistl. Thorsdags afton, fattade vid slutablån elden från en gaslåga i två af de upp trädande dansösorhas luftiga klädningar. Olyckan varsebless ögonblickligen och det lyckades straxt den ena af dansöserna att med stor själsnärvaro få elden i sin klädning släckt, hvaremot den andra, m:ll Hilda Nielsen, en ung norska, sprang ett stycke fram på scenen, der det lyckligtvis fanns ett tomrum och de andra dansöserna äfvensom de i tablån deltagande barnen voro förnuttiga nog att hålla sig på afstånd, inskränkande sig till att upphäfva höga jemmerskri; den förfärligaste olycka kunde eljest ha inträffat. M.:ll Nielsen var ett ögonblick omhvärfd af lågorna, då hennes mor sprang fram från kulisserna, kastade sig öfver henne och behjertadt sökte med sina egna kläder dämpa elden. Ungefär samtidigt hastade dansörerna och andra personer till hjelp och lyckades verkligen släcka elden, utan att den så farligt hotade dansösen erhöll mera än några lätta sår på armarne. Ridån gick emellertid ner och snart meddelale en af teaterns skådespelare den förfärade publiken, att dansösen jemförelsevis lätt sluppit undan faran. Redan dagen derpå var hon å återställd att hon åter kunde uppträda på samma teater. — En svensk som för c:a en vecka selan, åtföljd af sin käresta, ankom till Köpenamn för att söka arbete har sistl. Fredag, i ett anfall af svartsjuka, velat i deras logis skjuta henne med en pistol, laddad med kula. yckligtvis klickade knallhatten på pistolen ;ch innan han hunnit sätta på en ny knalllatt, hade flickans skrik lyckats tillkalla hjelp, varefter denne nye Othello blef gripen och tverantvardad i polisens händer. — En hos den bekante Godseier A. Iage anställd kusk förlorade en dag i förlilet år, då han från sin husbondes landtställe kte in till Köpenhamn, ett paket innehållanle 18,000 rdr svenskt i sedlar. Oaktadt alla fterforskningar — hr Hage hade utlofvat icke nindre än 6,000 rdr i hittelön — lyckades nan icke få reda på de förlorade penningarne, örrän helt nyligen. Största delen deraf, omting 15,200 rdr, återfanns nemligen häromagen hos en väfblekare, som hittat sedelpacen på Strandveien och sedan en tid bortåt etvat flot på de, så lätt förvärfvade peningarne. Han är nu häktad och blir sålunda n ny illustration till den gamla texten Äärighet varar längst, ty hade han som en heerlig man egnat och anstått återlemnat hitteodset till sin egare, hade han med godt samete kunnat stoppa i sin fieka mer än dubbla umman af det han nu, antagligen oupphörligt lågad af fruktan för upptäckt, bortslösat i us och dus. —— tttä.c.t.t;—r..tg—d