erkånt Stolden, men allt utvisade det han toröfvat densamma. Fran Utlandet. Det nya reformmötet i IIyde Park egde rum utan oordning; andra möten hade sammankallats i Birmingham och annorstädes, för att i likhet med det uti London protestera mot de inskränkningar, som Englands Öfverhus gjort i retormbillen. be goda landtlorderna insågo saran: en ofantlig rörelse törbereddes inom hela landet, och Ötverhuset återkallade ett några dagar förut fattadt beslut och skyndade att antaga ett ändringsförslag från lord Russell, enligt hvilket rösträtt återgafs de hyresgäster, som betala 10 p. sterl. i hyra. Öfverhuset hade neml. först beslutat, att rösträtt endast skulle beviljas åt dem, som i hyra betala 15 pund. Man kan ej neka Öfverhuset sitt erkännande härför. Ett fel hade blifvit begånget; man har återupprättat det. Det finnes ej många riksförsamlingar i Europa, som äro i stånd till en dylik kraftansträngning. ODaagen derefter, d. v. s. d. 6 Aug. antog Öfverhuset enstämmigt reformförslaget. Detta är en händelse af den aldra största vigt för Storbritannien. Gärdet är nu uppgifvet; det beror numera endast på folket att faga den del, som tillkommer detsamma, i ledningen af de allmänna angelägenheterna, och demokratien kan snart flyta fullbräddad i den bädd, som John Bright och hans vänner, så mödosamt beredt. Man har talat mycket om friheten i England. Den har äfven i sjelfva verket varit stor. Men hvad jorden, industrien, rikedomen, hedersbetygelserna, embetena och tjensterna angick, så voro de så till sägande blott ett previlegium och ett monopol. Beroende af de mäktigas och rikas skön, liknade folket fabelns rät, som står och betraktar de mogna och herrliga rönnbären, som mognat i solen, utan att kunna nås at honom. Det behöfver numera endast vilja, vi upprepa det, och med röstsedeln i hand kan det ombil a till en vacker folkträdgård det gamla England, som hittills endast varit jord-, industrioch penningaristokratiens privilegierade park. Underhuset tillhör folket, om detta vet att begagna sig af de nya rättigheter, som nu meddelats det, och med kammaren kan det utan skakning, utan oreda förändra allt, ifrån fideikommisoch substitutionsrätten, hvilka göra egendomen orörlig i samma händer, ända till de lagar som af de civila, militära och andliga tjensterna skapa ett apanage åt de privilegierade. Men sedan sekler tillbaka vant vid lydnad, förskämdt genom en långvarig träldom, skall det engelska folket efter smärtsamma famlanden hit och dit komma till full kännedom om sina rättigheter och till riklig erfarenhet om de nya vapen, som man lemnat i dess händer. De gamla korrumperande inflytandena skola ännu någon tid beherrska det; men ljuset skall snart sprida sin dager öfver dess anda och en ny sol skall komma att lysa öfver Storbritannien — må hoppas det — en sol som återgifver kraft och helsa åt en nation, hvilken dock är för god att under blind dyrkan af mammon försjunka ned till denna liknöjdhet för politiken och det ideala, denna kalla egoism, som ådragit detsamma den ironiska, ja, hånfulla beteckningen att vara — mera asiatisk än europeisk. De öfriga europeiska folken skola i detta bopp med glädje helsa frihetens gryende dag England, emedan de känna, att det sedan ej längre skall kunna med cynisk indifferentism förneka sin roll i striden för folkens frihet och oberoende. Till Frankrike har med sista ångbåten rån Mexico anländt en mängd flyktingar, hvilka lyckats undkomma från detta senare land. De utkasta en förfärande tafla af sakernas ställning i hufvudstaden Mexico under belägringen. Maximilians general Marquez huserade alldeles omenskligt och var hos de kejserliga ej mindre hatad, än hos republikanerna. De i Mexico bosatta europgerna motse med stor fruktan den närmaste framtiden. De beara neml, att, om deras resp. regvringar icke :rkänna Juarez, de skola bli svårt misshandade. Dervarande italienare ha derför äfven rändt sig till sin regering med den begäran, tt hon måtte godkänna sakernas nya ställning Mexico. På boulevarderna i Paris bjuder man nu it fotograsiporträtt at le traitre Lopez. Men let föreställer ej denne, utan den berömde mgraren Deak, af hvilken egaren har många xemplar, som han på detta sätt velat och ifven till stor del lyckats realisera.