Bekräftar s12 detta rykte, kan det endast vara Ryssland som står bakom och drifver på detta Grekland, hvilket snart kan anses för ett ryskt lydrike, så långt har den ryska kur tisen drifvit det. Hvad sjelfva upproret angår, så berättas det från Athen, att turkarne på Kreta nödgats af brist på proviant att utrymma Akryphos platå. Flera provinser, som nyss troddes vara stillade befinna sig åter i fullt uppror. Från Italien meddelas, att blod nu redan flutit angående Rom. Oroligheter uppstodo neml. i Misilmeni, ett beväpnadt band uppträdde och måste skingras af trupperna efter några gevärsskott. I Rom göra militärmyndigheterna sig i ordning, för att möta det väntade upproret. Från Mexico nå oss följande underrättelser: Juarez hade d. 13 Juli anländt till Vera Cruz och der blifvit med entusiasm emottagen. Juarez sjelf hade anländt till hufvudstaden Mexico och der formligen afböjt sitt återval till Mexicos president. Underrättelsen om Santa Annas afrättning bekräftas. Maximilians general Marques uppgifves i hemlighet uppehålla sig i hufvudstaden. Han skulle skjutas, om han blefve tillfångatagen. Den österrikiska fregatten Elisabeth låg ännu den 14 Juli i Vera Cruz och emottog der flyktingar ombord. Enrolleringarne af frivilliga, för att hämnas Maximilian, försiggå i stor skala i de nordamerikanska sydstaterna. Representanthuset i Washington har med anledning häraf beslutat att hos presidenten begära, det han uttärdar en proklamation mot de mexicanska fribrytareplanerna och befaller nedsättandet af en komite, som skall anställa undersökningar i afseende på Maximilians afrättning och angående hans dekret, som förklarade alla mexikanska republikaner stå utom lagen. Juarez har åter öppnat Tampicos hamn. Gomez och Canales befunno sig vid postens afgång i öppet uppror mot Juarez och hade förklarat staten Tamaulipas oberoende. Lopez, Queretaros förrädare, har omkommit genom lönmord och utan att hafva lyckats erhälla sin blodspenning. En liten afdelning djerfva män, som kalla sig Maximilians hämnare, har från NewOrleans redan afgått via Havannah till Mexico. Många f. d. Sydstatofficerare, bl. a. general Thompson, skola ha anslutit sig till företaget. I Nordamerikas Förenta Stater pågår kampen mellan den lagskipande och lagstiftande makten, d. ä. mellan presidenten och kongressen, med oförminskad häftighet. Sedan Johnson, som bekant, tillbakavisat under sitt veto det af kongressen antagna förslaget i afseende på Söderns rekonstruktion, hade kongressen inkommit med ett ytterligare rekonstruktionsförslag, hvilket Johnson äfvenledes återskickat med sitt veto; detta så motiveradt: Han förklarade hela förslaget stridande mot författningen. Kongressen hade påstått sydstatsregeringarne vara olagliga, men hade befallt militärbefälhafvarne att utse embetsmän, hvilka skulle understödja dessa regeringar. Kongressen hade upprepade gånger erkänt Sydstaternas tillvaro sedan upproret, genom att uppmana dem att, såsom stater, ratificera grundlagsändringarne ang. slafveriets upphäfvande och garanterande af rösträtt åt negrerna m. m. Högsta Domstnlen hade erkänt Sydstaterna genom att i dem hålla distriktdomstolar; och äfven förbundsskatterna upptogos på basis af dessa staters existens. Kongressen försökte att berölfva presidenten hans konstitutionela makt, genom att hindra honom från att hålla sin embetsed och gifva kraft åt författningslagarne. Distriktbefälhafvarne hade fått den makt, som egentligen tillhörde presidenten, hvars försök att utötva den konstitntionela makten kunde tillintetgöras af hans militära underordnade. Så länge han innehade presidentbefattningen, skulle han motsätta sig dessa kränkningar af författningen, hvilka vore ett ondt, som ovilkorligen skulle undergrätva unionssystemets grund; men folket hade hjelpmedlet i sin hand. Han hyste förtroende till dess patriotism och menade, att despotismens ris skulle bräckas, maktens jernhäl lyftas från folkets nacke och den kränkta författningens principer bevaras. Kongressen svarade genast med att oaktadt presidentens veto antaga förslaget, i senaten med 30 röster mot 6, i representanthuset med 100 mot 22. Under debatten begärde framstående radikala medlemmar Johnsons försättande i anklagelsetillstånd. Från Paris förljudes nu såsom alldeles bestämdt, att kejsar Napoleon skall d. 7 d:si Ischl besöka det österrikiska kejsarparet. Prins Humbert har anländt till Paris, der han skall uppehålla sig någon tid. I England är det åter tal om nedsättning å portot för telegrammer med atlantiska kabeln, neml. från 10 till 5 p. sterl. Dessutom vill bolaget befordra depescher om tio