än ett vanligt envåningshus. En jättetrumpet, som här brukade låta höra sitt genomträngaude ljud, beräknadt att i mist och tjocka, då fyren ej synes, gifva dess närvaro tillkänna för den sig nalkande seglaren, har numera upphört att fungera. Till venster deremot hafva vi en elegant paviljong i mohrisk stil. Det är en salong för totoskulptur med rikhaltiga proflager. Här finnas till exempel en stor del af Theatre Frangais artister, der åtskilliga furstar och prinsar, bland andra simpla dödliga. I midten är den som jag tror tolfsidiga salongen der man, posito att man vill bli fotoskulpterad, först blir fotograferad från lika många sidor, hvarefter sedan bysten utarbetas. Fönstren upptagas af glasmalningar, men gå vi några steg till hafva vi ett helt hus inredt enkom för detta ändamål, såväl de stora kyrkofonstren med sina framställningar ur bibeloch helgonhistorien i bjerta och lysande färger, som ock fotografiska landskap och porträtter. Förbi den kejserliga paviljongen der vi förut aflagt vårt besök komma vi nu till och inträda i sjelfva palatset. Sjelfva hufvudgången har upptagits af England och Frankrike i broderlig förening. England har låtit sina Juvelerare här uppställa sina prydligaste arbeten at dryckeskannor, vaser och grupper, lånade för tillfället af lord den och esquire den. Frankrike deremot bjuder på tvenne skåp, det ena af ebenholtz och det andra at ebenholtz och elfenben, båda artistiskt skulpterade, samt för öfrigt några hvilsoffor som alltid äro upptagna at trötta vandrare, af hvilka många etter de ansträngande promenaderna och invaggade af det ständigt brusande sorlet här, uppmuntrade af den behagliga hvilan slumra in helt oskyldigt och lugnt. Vi inträda först i det historiska galleriet. Den rymliga plats som Frankrike har att disponera ötver har tillåtit det att inreda sitt museum i historiskt ordnad tidstöljd. I första rummet se vi således repredenteradt: Gallien för metallernas användande, uteslutande af vapen och redskaper af ben och flinta. Det andra rummet framställer Celtiska, Galliska och Galloromerska epoken. Här börja bronsoch guldsmycken, armoch panuringar samt arbeten at sten, lera och glas. Derpå följer Frankernas och Carlovingernas period med böcker, skrifna och präntade på tyg och pergament, äfvensom guldoch silfvermynt. Derefter komma vi till medeltidens helgon och relikskrin, biskops-kräklor, kors och skrudar, böcker med lysande och brokiga målningar etc. En eller annan rustning eller några svärd afbryta då och då den helt och hållet kyrkliga stämningen. Under renaisanceperioden börja porslinsmålningarne samt dessa underliga tallrikar och fat med fiskar och zrodor, ålar och fjärilar, snäckor och grönsaker i upphöjdt arbete äfvensom konstsaker i trä, ben och brons. En utmärkt planrelief af kyrkan i SaintDenis med alla sina konungagrafvar och bildstoder, som vi träffa på i följande gång, hör väl egentligen ej till den historiska samlingen utan tillhör ÅKue de France, en af de fyra hufvudgatorna som utmynna i centrum. De följande salarne upptaga föremål från sjuttonde och adertonde seklerna. En samling to!flor och skor, som kunna mäta sig med sjelfva biskop Cortz, möbler och musikinstrumenter, ur, finare porslin och bronser, byster och grupper, smycken och slutligen ett skåp med solfjädrar är hvad som här bjudes på i riklig mängd och oändliga variationer. Väggarne i alla salarne äro upptagna at tapisserier och gobelinsväfnader, som likaledes gradvis förbättras allt efter som man närmar sig den nyare tiden, utan att de ändå på något sätt kunna mäta sig med de utsökta arbeten i denna väg som nu utgå från den kejserliga gobelinstabriken. Gå vi nu in i konstgalleriet finna vi först en mängd planer och genomskärningar af kyrkor och palatser, samt byster, dels uttörda i marmor och brons, dels modeller i gips och