TAN (7440 0-7 89—4 IVA 144 dörr ... Förenta Staterna voro, säsom hela verlden vet, tillräckligt mäktiga, för att rädda Maximilians lif, om de velat med kraft och beslutsamhet blanda sig i saken. Anklagelsen mot den amerikanska regeringen kan knappast vara starkare från några främmande skriftställares sida, än denna är det. Samme korrespondent meddelar följande förklaring öfver tillkomsten at kejsar Maximilians blodsdekret, hvilket skulle bli förevänningen för hans eget lits tagande: I Oktober 1865 förmåddes han tro, att Juarez uppgifvit sin sak och flytt till Förenta Staterna, och jag minnes, huru allmänt ryktet var om, att Juarez verkligen synts vid den tiden på gatorna här i Newyork. Inverkad häraf, utfärdade Maximilian den proklamation, för hvilken han blifvit så mycket fördömd. Det vill häraf synas som att Maximilian ansåg och verkligen trodde, att ingen annan regering bestod 1865 mer än hans, hvarför han, dertill rådd och ifrigt uppmanad, dekreterade, i afsigt att sålunda göra slut på de väpnade hopar, hvilka här och hvar ännu förde ott blodigt guerilla-krig, att dessa skulle skjutas såsom missdådare. Om vi på något sätt kunde finna försvar för dödsdomar, skulle vi anse häri ligga en ursäkt för Maximilian, som dock valde den blodiga delen och derför måste med sitt blod umgälda. I samband med den mexicanska saken skrifves under vida senare dato från Newyork, att kongressen antagit en resolution, hvari presidenten uppmanas att lemna närmare underrättelser angående de senaste händelserna i Mexico. Ett annat förslag, som framkommit inom Representanthuset, fordrar tillsättandet af en komite, för att undersöka, huru det förhåller sig med general Santa Annas bortförande med våld från ett amerikanskt fartyg. Då vi återvända till en betraktelse af förhållandena i Europa, mötas vi här ånyo af en brokig anblick, hvilken mer och mer antager hotande proportioner och synes antyda snart utbrytande förvecklingar af den allvarsammaste art. Den rådande affärsstiltjen, kapitalernas overksamhet i följd at brist på förtroende, penningarnes städse sjunkande pris — äro allt omständigheter, hvilka angifva, att affärsbarometern visar på storm. Köln. Zeits korrespondenter i Paris öfverbjuda åter hvarandra i oroande underrättelser och krigsprofetior. Det ministeriela engelska bladet Globe drager ej heller i betänkande att af den tillökning af 25 batterier, som det franska artilleriet erhållit, härleda slutsatser om ett krig. Vi tro, säger Globe, att ett europeiskt krig snart skall utbryta, i hvilket Frankrike och dess allierade skola stå gentemot Rysslands och Preussens kolossala makt. Samma tidning vill äfven veta, att köld inträdt i förhållandet mellan Frankrike och Ryssland. Äfven andra uppgifter meddela, att man är inom de officiela kretsarne i Paris mer än någonsin öfvertygad om, att nya svårigheter skola inom kort inträda. Från Paris skrifves i öfrigt, att senaten nu äfven antagit förslaget om bysättningstvångets upphörande, så att denna medeltidslag nu är i Frankrike för alltid upphäfd. Nyheten härom väckte naturligtvis stor glädje i bysättningshäktet i Clichy, der man genast illuminerade alla fönstren, fastän regnet släckte lågorna, allt som man tände dem. De bysatta beslöto då att promenera i korridorerna med ljus i handen, under utbringande af lefverop för lagstiftande kåren och senaten. Det var ej glädje, det var yrsel, säger en parisertidning. Den bekante advokaten Jules Favres dotter blef häromdagen förmäld med målaren Szavedra de Ruy Gomez, hvilken för ett år sedan var sekreterare hos kejsar Maximilian i Mexico. Den stora engelska flottrevyen, hvilken i Onsdags egde rum vid Spithead till ära för sultanen och v. konungen af Egypten, skildras nu utförligt i de engelska tidningarne. De vid Spithead samlade fartygens antal uppgick till 49 större och mindre örlogsfartyg med 1,092 kanoner och inalles 22,500 hästars kratt. Flottan var således något större än den, som under Charles Napier afgick år 1854 till Östersjön, och den skulle företett en utomordentligt imponerande anblick, om manövern endast någorlunda gynnats af vädret. Redan d. 15:de och 16:de blåste det starkt från N.V., vexlande med häftiga regnskurar, och sjökunniga personer förklarade, att tiden var för en revy olyckligt vald, emedan det just d. 17:de var stark flod och fullmåne. Revyen skulle börja på förmiddagen kl. 11, och en stor mängd skådelystna voro redan tidigt på morgonen samlade vid stranden, likasom hela flottor af lustyachter, små ångare och roddbåtar lågo i ordning, för att föra åskådarne ut i örlogsskeppens närhet. Men just fram mot kl. 10 bör jade blåsten tilltaga i våldsamhet, derjemte piskade regnet så starkt, att det var omöjligt! e.eäAAä—A2 — tt dar 2 BDO (1