Napoleon III lider åter af sin höftgikt Han reser i slutet af denna månad till baden i Plombieres. Kejsarinnan reser såsom i dag till sin son i Bagneres de Luchon. Drottn. af Portugal anländer till Paris d. 20:de d:s. Myntkonferensen har slutat sina sammanträden. Från Italien törljudes, att nya friskaror skola vara på våsg mot Rom. Flera garibaldister hafva från Paris afrest till Rom. — Garibaldi tyckes vilja foga ett för påfven obeqvämt postscriptum till hans på den moderna tidsandan oredgade allocution till de tusentals prester, som samlats kring hans person, för att kasta någon glans öfver påfvestolens sista dagar. Berättelserna från England om skördeutsigterna derstädes äro ganska gynsamma. Hvad den ovanligt långa vinten fördröjt, har fullständigt inhemtats genom den herrliga väderleken under de sista veckorna. Tillochmed från Irland ljuda uppgifterna denna gång förhoppningsfulla. Hoskörden derstädes har utfallit rikligare än på många år, potatisen står förträfflig, och detsamma kan sägas om öns andra vigtigaste jordalster. Ratifikationeraa af det mellan Ryssland och Förenta Staterna afslutande köpefördrag ang. de rysk-amerikanska besitwningarne utvexlades d. 20 Juni i Washington. Det nyförvärfvade området skall införlifvas med det militärområde, hvari Oregon och Washington ligga. Köpesumman är 7,200,000 dollars, betalbara i guld inom tio månader. Senare Post. I ett meddelande till Köln. Zzeit. omtalas atv det österrikiska sändebudet furst Metternich d. 8 d:s haft ett långt samtal med kejsaren samt att förhållandet mellan Osterrike och Frankrike på senare tider blifvit utomordentligt intimt. I samma korrespondens bekräftas att kejsar Napoleon ämnar besöka kejsaren af Österrike i Wien. Anhängarne at en fransk-österrikisk allians — säger meddelaren — förökes synbarligen både här och i Wien, och det försäkras tillochmed att de ungerska statsmännen äro vunna derför. Den utomordentliga kredit af 158 millioner som franska regeringen begärt för utomordentliga utgifter för hären och flottan under sista året, blef af lagstiftande församlingen d. 8 d:s beviljad med 235 röster mot 12. Af synnerligt intresse voro Thiers och Jules Favres tal i denna fråga. Den förre tadlade oregelmessigheten i vissa underordnade utgifter, men förklarade tillika att denna oregelmessighet icke var tillräcklig för att föranleda lagförslagets förkastande, hvarför han ville rösta för detsamma. Jules Favre förklarade att den del af utgifterna som var afsedd för rustningarne och lönernas förhöjning hade vensterns hela sympati, och att oppositionen icke hade något annat att invända mot dessa summor än att den höll dem för otillräckliga. För öfrigt var det hans mening att härens antal borde förminskas, men vapnens förökas. Statsministern Rouher svarade att regeringen gent emot en hotande konflikt sect sig föranlåten att vidtaga allvarsamma törsigtighetsåtgärder men tillika iakttaga en viss diskretion, för att icke genom officiella handlingar upphetsa lidelserna och afskära en fredlig utjemning. I afseende på den Luxemburgska frågan var regeringen färdig att besvara kammarens framställningar, men i alla händelser har det i fredens och landets intressen varit nödvändigt att gå ut öfver de vanliga finansiella reglerna. Till diskussionen i Mexicanska frågan skola vi i morgon återkomma. Enl. ett telegram till Times från Newyork af d. 29 Juni skall icke blott den republikanska pressen i Mexico enhälligt ha tordrat kejsar Maximihans afrättning, utan general Escobedo t. o. m. ha hotat med att afrätta Juarez, ifall denne ville motsätta sig dödsdomen. Koleran skall ha utbrutit i Danzig, särdeles bland på Weichseln farande skånska bönder.