Från Utlandet. Vi hafva på ett annat ställe af bladet meddelat, huru man i Frankrike börjat egna den nordslesvigska frågan stor uppmärksamhet. Bismarcks organ Nordd. allg. Zeit. besvarar nu detta med sin vanliga halft cyniska undanflykt, att den saken angår ingen, sägande bl. a.: Utförandet af art. V. i Pragerfreden är ej någon allmän europeisk fråga, utan angår blott de makter, som afslöto freden i Prag (Preussen och Österrike). Preussen har icke för afsigt att undandraga sig sina förpligtelser, men det vill utföra art. V på ett sådant sätt och vid en sådan tid, att den tyska nationalitetens intressen bäst betryggas. Den nordslesvigska frågan tyckes således bli för Preussen något besvärlig, hvadan man önskar att åter få den uppskjuten — till en början tills Bismarck hunnit restaurera sig i Pommern, ty det är, kan tänka, vigtigare, än att ett slut göres på det råa och grymma förfarandet mot den danska befolk ningen i Nordslesvig, samma befolkning hvars sjelfbestämning Preussen förbundit sig attrespektera. Frankrikes lagstiftande församling har i sitt plenum d. 21 d:s beslutat uppskjuta förhandlingen af presslagen, lagförslaget om föreningsrätten och den militära omorganisationen tills i November månad och att använda all den tid, som ännu är öfrig före sommarferien, till diskussion om sinanslagen. Pinansutskottet har endast gjort obetydliga ändringar i det ursprungliga förslaget. Utgifterna för hären och flottan föreslås beviljade utan nedsättning. Den ordinarie budgeten för 1868 har i runda tal ett utgiftskonto af 1,649 och ett inkomstkonto af 1,673 mill. fres. I den utomordentliga budgeten — hvilken alltid brukar intaga en sjelfständig plats bredvid den ordinarie — äro uppförda 147 mill. utgifter och lika många mill. i inkomster. Bredvid dessa tvenne finanslagar finns det emellertid ännu en tredje, den s. k. budget rectificatif för 1867, hvilken upplyser, att under förlidna finansåret till utomordentliga utgifter förbrukats 21 mill. för den ordinarie och 93 för den utomordentliga budgeten. Deremot uppgår öfverskottet af oförutsedda inkomster i den utomordentliga budgeten till 95 mill. francs, hvaribland en tillökning af 86 mill. i indirekta skatter, ett otvifvelaktigt bevis på det stigande välståndet i Frankrike, hvilket äfven föranledt senatens finansutskott att yttra: Det allmänna välståndets ständiga tillväxt blir tydlig, då man betänker inkomsternas stigande, räntefotens sjunkande, rikedomen på kapital, den förhöjda arbetslönen, jernvägarnes stigande inkomster och det verkliga framåtskridandet i alla offentliga inkomster. Uti finanslagen för 1868 äro fastställda 348 mill. till utomordentliga utgifter för armå6en och en utomordentlig krigsbudget å c:a 11 mill., hvaraf största delen är bestämd till infanteriets beväpnande med nya gevär. De utomordentliga oförutsedda utgifterna i krigsbudgeten för 1867 uppgå till 78 mill., hvaraf 10 mill. komma på den mexicanska expeditionen och c:a 22 mill. på militära utrustningsföremål, nya gevär och patroner o. 8. v. Ang. denna punkt heter det i utskottsbetänkandet: Dessa utgifter äro en följd af de i Europa inträffade händelserna. Våra förråder at krigsmateriel voro i händelse af krig beräknade för ett maximum af 600,000 man; de måste således ökas från och med det ögonblick man insåg deras otillräcklighet. Det nya infanterigeväret tyckes i sig förena alla företräden. Man skulle kunnat köpa eller tillverka det billigare, om det icke varit nvödvändigt att företaga omändringen så hastigt som möjligt. Utskottet har intet ögonblick tänkt bestrida nödvändigheten af dessa utgifter, men det måste likväl i den finansiela jemnvigtens intresse spörja sig sjelft, om