utställningsartiklar vid Pariserutstallningen berättar Times expositionskorrespondent söljande: — Sällskapet grundlades år 1862 i Geneve af en schweizare M. Dunant Han hade efter slaget vid Solferino ytterligt uppskakats af att se de förfärliga lidanden, som förorsakades af bristen på den mest vanliga skötsel af de sårade. Ensamt i Brescia lågo 32,000 sårade. Hvilken läkarestab kunde väl räcka till för alla dessa? Antalet at de personer som dogo efter en drabbning ensamt till följd at brist på skötsel — at hunger och törst, af köld, at förblödnivg, som skulle kunnat förekommas — äro otroligt; och M. Dunant uppgjorde nu planen till ett internationelt sällskap som skulle sköta dem som fallit i slagtningar, som skulle uppställa och inöfva en liten armå af frivilliga sjukvårdare, hvilka skulle svärma kring slagfälten och taga vård om de sårade. År 1863 var der en konferons i Gensve, i hvilken delegerade från nästan alla delar af Europa togo del. Denna konferens öfverläggningar ledde till tvenne förslag, af hvilka det ena blitvit ansedt för praktiskt medan det andra ännu icke hunnit till denna värdighet. A ena sidan föreslogs det, att i krig de sjuka och sårade samt allt hvad som är erforderligt för deras vård, inberäknadt förråder och ekipering samt läkare och betjening vid fälthospital skulle förklaras neutrala. Det föreslogs å andra sidan att hvarje krigshär i fält skulle antaga de bona ossicia som erbjödes af en liten arme af välvilliga voläntärer, som skulle egna sig åt de sårades vård och att dessa frivilliga, vederbörligen utnämnda och erkända — äfvenledes skulle bli behandlade som neutrala. De förnämsta regeringarne i Europa afgjorde, att det första af dessa förslag var utförbart, men det andra icke; denna åsigt tramställdes för allmänheten töljande år, eller 1864, då i Genåve forsamlades en kongrers at fullmäktige, utsända at de olika regeringarne, för att ingå ett fördrag, hvilket skulle neutralisera alla som sårats i en slagtning och alla personer och effekter, som äro nödvändiga för deras hjelp. Denna konvention, känd under namn at konventionen i Genåve, undertecknades d. 24 Aug. 1864 på alla europeiska makters vägnar, undantagande tre — England, Österrike och Ryssland. England undertecknade det emellertid töljande Februari månad, Österrike undertecknade det icke förrän efter kriget med Preussen och Ryssland är först nui beråd att underteckna det. Det är en stor vinst att ha hunnit så långt; men ännu mera återstår att göras och det internationela sällskapet är outtröttligt i sina ansträngningar. Det skall ha konferenser i Parig i slutet af Augusti, till hvilka alla välvilliga personer äro inbjudna och är det föreslaget att under desamma diskutera ett antal frigor angående bästa sättet att lindra krigets fasor. Men sällskapets främsta och förnämsta ändamål är att införa principen om att trivilliga skola användas för att under ett tolttåg bispringa de sårade. Nästan alla miliväriska auktoriteter se blott olägenheterna i detta förslag — svårigheten att förse dem med deras dagrationer, att hålla dem under militärisk disciplin och att förekomma de missbruk som införandet af en sådan löst sammansatt och oansvarig kär inom en armes leder skulle medföra. De som understödja törslaget äro emellertid entusiastiska och hoppfulla; de törklara att invändningarna blott bero på embetsmannasleutrian och de tro att inom kort alla regeringar inom Europa skola blifva glada att öfvergå till deras åsigter och antaga deras hjelp. Under tiden arbeta de i andra riktningar. De äro sjelfva ett internationelt sällskap, men de önska lifligt att se nationela sällskaper arbeta i öfverensstämmelse med dem. I de flesta europeiska länder ha dylika sållskaper redan uppstått. Det finnes t. ex. i Preussen, varmt understödt af hofvet. Det är ett annat i Frankrike. På samma sätt patroniseradt. Detta är ett enskildt sällskap beståendo till stor del af civila, men man söker att få militärer i spetsen för det. En underalaelning af sällskapet finnes dessutom i hvart och ett af de militärdistrikter, i hvilka Frankrike är deladt. Alla dessa nationela sällskaper ha sin medelpunkt i det internationela sällskapet, som i nästa Augusti månad skall föra dem tillsammans till en konferens och redan nu fört dem tillsammans till en exposition. Vid den stora expositionen skall nemligen det internationela sällskapet anordna en särskild sådan med afseende på sitt eget ändamål. Den skall förevisaa i en mängd tält, som komma att uppslås i parken nära det stora franska fyrtornet, och om denna antydan icke är tillräcklig må då den besökande se sig om efter den neutrala flaggan. Enligt den nya konventionen skall nu en läkare på slagtfäitet bära en bindel, som på hans rockärm fäster tet hvitt tecken med ett rödt kors, och på detta sätt utmärkt blir han neutral. Ätven den ambulance som visar en hvit flagg med ett rödt kors blir fridlyst. Det är lätt att finna reda på denna flagga nära det stora röda 2 TT 1 3 12 12 — — — — — — — — mm MM