Besitining af fastigheter. K. M:t harf tillåtit följande personer att ega och besittas M af dem inköpta fastigheter här i riket neml.: reussiske undersåten J. W. Lönnies 34 mtl Halfvards och 8 mtl Sunds inom Westerhejde socken af Gotlands Södra härad; danske undersåten P. C. F. Nielsen åtskilliga fastigheter inom V. Alstads socken, Skytts hårad af Malmöhus län samt Catherine V. Slavon från Belgien egendomen N:o 7 i qvarteret Hästhufvudet inom Klara förs, i Stockholm. Nordvestra stambanan. Chefen för statens jernvägstrafik, generaldirektör Troilius, och intendenton, frih. C. U:son Sparre återkommo till hufvudstaden med snälltåget i Lördags, ötver Kristinehamn och Laxå, från Norge, der nämnda hrr afslutade öfvenskommelse med direktionen för de norska statsbanorna om begagnande af den norska materielen tör trafiken å nordvestra stambanan mellan riksgrän sen och Arvika, samt om gemensamma tariffer m. m. Inspektionsresa, kKavalleri-inspektören, generalmajor U. F. Sandels afroste, åtföljd at stabsadj. major H. G. Mörner i Söndags från hufvudstaden till Säfsjö, för att deritrån begifva sig till Smålands husar-reg:es mötesplats. Till svensk medborgare har K. M:t upptagit tunnbindaren G. L. Raum fr. Baiern. vattenledning. Finlands hufvudstad Helsingfors står i begrepp att läta tör staden uppföra en vattenledning. Öfverstlöjtnant Leyonancker i Stockholm har blifvit anmodad samt förklarat sig villig att ditresa med det forsta, för att pröfva det för ändamålet uppgjorda förslag. Vacker gäfva. Enkefru Sara Christina Fredlund, f. Ålander, hvilken nyligen aflidit i Gefle, 82 år gammal, har förutom dispositioner till enskilda personer skänkt till derv. barnhem 1,000 rdr, till derv. h. elem.-läroverk 500 rdr att utgöra en stipendiifond, samt till Ockelbo folkskola 500 rdr. Från Ystad skrifves d. 29 sistl. Maj: Med postångfartyget hitkom i dag 6 arabiska hingstar för konungens räkning, derat några lära vara föräringar. Stallmästaren Fischerström, som hemförde dem, hade afhemtat tem hingstar i Alexandria; en var inköpt i Wien Tre af hingstarne voro bruna till färgen, tvenne grå och en blackig. De transporterades härifrån på jernbanan till Stockholm. Mordet i Gross Kampen. Under denna rubrik meddelade vi för en längre tid tillbaka en berättelse om en förfärlig mordgerning, genom hvilken i närheten af Itzehoe i Holstein en hel familj, bestående af man och hustru, fyra söner, fullväxta nästan allesamman, en dotter och en tjenstflicka mördades. Familjens namn var Thode, och den enda öfverlefvande af densamma var en af sönerna, Thimm Thode, hvilken infann sig hos en at grannarne och innan han hunnit aflägga sin berättelse svimmade, i hvilket tillstånd han låg i tjugofyra timmar. Han berättade sedermera, att han sett mördarne o. s. v., att hans räddning lyckats genom att taga till flykten och att han tillfölje at förskräckelsen och ötveransträngningen svimmat. Redan straxt efter mordet blef emellertid Thimm af grannarne misstänkt för att sjelf ha begått det förfärliga mordet. Denna förmodan har nu vunnit en sorglig bekräftelse genom Thimms egen bekännelse. Han har nemligen medgitvit, att han, ensam och utan medbrottslingar begått det oerhörda dådet. I afseende på de närmare omständigheterna vid den afgifna bekännelsen har en korrespondent från Itzehoe till en tysk tidning meddelat följande: Den som först blef mördad var Thimm Thodes äldre broder, Johann, som stannat bemma på gården medan föräldrarne och de öfriga syskonen den dag som mordet begicks voro ute. Thimm gick i trädgården och talade med honom i all vänskap, men begagnade då tillfället att öfverfalla honom bakifrån, slå honom till jorden med ett spett och fullborda mordet med en yxa. Derefter plundrade han liket, bar in det i ett stall, der man sedermera äfven fann de förkolnade lemningarne af detsamma, Mördaren höll sig nu dold till först två af hans bröder kommo hem och gingo till sängs. Dessa mördade han under deras första djupa sömn i deras sängar. Derefter kommo föräldrarne hem med den yngsta brodren och systern och blefvo mördade i deras särskilda sofrum, först fadren och sonen. Uppskrämda af det dofva bullret kommo modren och dottren in i fadrens sofrom, hvarest Thimm ötverföll och mördade dem, trots deras hjertskärande böner. Redan vid den första besigtningen af liken visade det sig att mördaren måst strida häftigt med de begge qvinnorna, och isynnerhet var systerns lik rysligt behandladt. Det sista offret var tjensteflickan, hvilken mördaren redan på förhand inlåst i hennes rum, på det att hon icke skulle slippa ut och göra allarm. Sedan förbrytelsen således var utförd, aftog mördaren sina blodiga k.äder och aflägsnadce omsorgsfullt alla spår af den begångna mordgerningen från ansigte och händer. Derefter vidtog han åtskilliga mått och steg, som skulle göra hans berättelse om förloppet vid dv okända mör darnes angrepp på familjen och vid hans flykt trovärdig, inlade sina blodiga kläder i halm, barin dem i ladan och tände eld på gården på åtskilliga punkter samt stallbyggnaden, i hvilken den ene brodrens lik låg. Dessförinnan hade han samlat alla penningar i