sidan holstenska gränsen och att enaast erosringen af Slesvig, hela Slesvig, äfven den danska delen, låg honom om hje stat, men denna ocksa så mycket mera, annars vore han icke svensk, icke skandiuav. Talet blef efteråt dementeradt. Dementien kan ha kostat den preussiske gesandten ) Stockholm manga svett droppar, och vi vilja låta den förbh vid sitt värde. Konung Christian IX at Danmark holi i London ett yuerst hältigt tal emot Preussen, det blef äfvenledes dementeradt. Vi kuuna i dessa dementier ovarligen se något annat, än komplimenter för det preussiska tändnalsgeväret. Om konungaroc af Sverige och Danmark icke uttalat sig alldeles suluuda, tauka de dock helt säkert ej annorlunda. Nationerna sjelfva, hvilkas hutvuden de äro, tänka så som en man. Svenska riksdagen, såväl den gamla som den nya, knusslar gerna, hvilket i det hela ej är underligt med ett fattigt folks represemation. Visserligen skulie norrmänuen gerna vilja njuta privilegierna al att vara ert ultima Thule och visade äfven uncer sista ryska kriget en något kyämarartad fredskärlek, de visade redan al alundasjuka mot Sverige icke samma krigsilver, da det gallue Fiolands atererosring. Men icke desto mindre var den skandinaviska andan redan da tillräckligt liflig, för att göra Sveriges birädunde al vestmakternas förbund till en blow tidstråga. Om kriget fortiarit, skulle Sverige och Norge osetbarligen deltagit deri. Det är vidare sannt, att paoskandioavismen är en oklar, dimmig 1d6e, hvilken bittiils ungalunda bidragit till de tre nordiska kronornas förening, tvärtom, kan at diplomatien begaguas, lör att underhaha misstrvende mellan dynasvuerna 1 Kopenhamn och Stockholm. Men ett visst, gemensamt meuvetande, en kansla af förbiödring gar lIKval sedan långe genom Nordens riken, och genom den slcsvigska saken ieynunerhet träffas den i sin lifsnerv. Det sorekommer i och för sig icke erva, de: är remligen starkti, at en stor ouropeisk makt alslutar ett fredsiördrag samt later år och dag Jörflyta, utan att verkstalla det 1 en vigtig punkt, som angar lanu och tolk och staternas gränser. Deuna Preussens underlatenhetesynd gör redan i alla Europas länder ett mycket ogyunsamt intryck och är icke egnad au väcka sympati lör Tyskland och dess enhetssträtvandeu. Men hvilket iutryck måste den icke göra i de skandinaviska rikena, bvilka bebos al nordslesvigarnes stawmoch språkfrånder? Och huru måste de icke vara till mods vid de underråstelser, som hvarje post meufor iran dessa olyckliga gräusdistrikter? För de danska flyktingarne irån Slesvig, hvilka ej mera räknas i huudrautan i tusental, anställas oflentliga iuscamlingar; alla danska tidningar hafva öppnat subskriptiouslistor, så att smartan och vreden ej hinna lägga sig. Nog af, sa länge Preussen icke ärligt upp: syllt alla sina 101 Slesvigs skull ingangnoa forpligtelser, så lange det kränker nationaluetsprincipen u Slesvig, skola alla nordiska lånder anse dot för sin fiende. De nordiska länderoa ärv svagt befolkade och fattiga, men de äro bebodda al tappra män och dugligt sjöfolk, och deras vänskap eller fiendskap i håudelse af ett krig är derför alls icke att förakta. De önska ingenting heldre, än att så lefva i fred och vänskap med oss. Vi aro deras s8.amlörvandter, hela deras intellektuella bildnina är mer eller mindre tyskt lärgad. Vi ha dessutom ett stort, gemensamt, pohitiskt intresse: att skydda oss mot farorna fran det alltmer ullväxande ryska verldsriket. Vi ha alla skäl att anse oss för naturliga bundsförvandter, och detta döljer man iogalunda tor sig på det kongl. slottet I Stockholm. Var korresp. talar om konungens at Sverige förkärlek för Frankrike, och likväl kunna vi gå i god för att han sedan länge stätt i ett närn, vänligt törhåliande till Preussen, men att han ingalunda döljer, att dertill behöfs uppsyllandet at ett oeftergafligt vilkor, neml. att Preussen af det danska hertigdömet endast behåller den tyska och i värsta fall den blandade, men aterlemnar den danska delen. Det sauns en tid, då Preussen ännu icke ingått någov sordragsenlig sörpligtelse härom. Nu har Preussen en dubbel uppmaning att göra, hvad en sunda politik dessutom krätver. Ty endast på tändnalsgeväret, uteslutande på den fysiska osvermakten kan, isynnerhet under våra osärdiga tyska förhallanden, i längden ingen tysk politik gruudas. Preussen måste äfven taga de sedliga makterna i betraktaude, isynnerhet och framför allt nationalitetsprincipen, på hvilken det byggt hela sin makt och storhet. Att i handelse af ett krig med Frankrike utan vidare förlita sig derpå, att Ryssland nog skall hålla de nordiska makterna i schack, det skulle vara lättsinnigt och orätt. Den franska sjömakten är redan i och för sig, men i förening med den svensk-norska och danska marinen, fullkomligt öfverlägsen den ryska (och preussiska?). Så fort en stor fransk flotta visar sig i Östersjön, försvinner hvarje säruktan för Ryssland. Ty att vilja sända en här genom det böga. ouppodlade Norden öfver Tornea, förbjudes af sig sjelft. Sverige skulle tillochmed icke sky ett krig med Ryssland, såsom underhandlingarne under Krimkriget visade. Alandsöarne och sjeliva Finland, hvars nationala lif alltmera uppvaknar, vinka såsom ett lock ude segarpris. Det är således ej lätt att förstå, hvarför Preussen skulle för en landremsas skull, om hvilken grefve Bismarck sjelf yurat sig med ringaktning, vilja förderfva hela sin politiska och moraliska ställning. Kanonangskonerten Ingegerd anlände igår hit från Karlskrona och kastade ankar vid pålverket utanför Skeppsbron. Fartyget är på väg till de utantör Norges vest kust belägna fiskbankarne för att i likhet med förra året lemna nödigt bistånd till dem a våra fiskare, hvilka idka storfiske på nämnde bankar. Ombord å Ingegerd medföljer här ifrån Bohusläns fiskeri-intendent hr G. v. Yh len, icke allenast för att å ort och ställe tag: närmare notis om bankfisket utan äfven so att anställa vetenskapliga undersökningar af de lägre djurlifvet på dessa bankar, för hvilke ändamål han at k. Vetenskapsakademien blit vit utrustad med nödiga djupdraggnings-instru menter. Sockerpriset. Härvarande raffinadöre ba från och med i dag böjt priset å alla sin tillverknivgar med 1 ore pr skålp. Å Siru) är priset dock oforändradt. Skarpskyttekårens exerci-hus. De af stadstullmäktige nedsatta komitö för emot tugaode och beslutande om anbud till uppfö rande at det exercishus tör skarpskyttekåren hvartill gros-h. hr Julius Lindström anslagi medel. har i går antagit det af byggmästarer