vänta dessa; murarnes platformer ha satts i stånd att mottaga kanoner, kruttransporter törsiggå i stor skala. Äfven Times antyder att preussarne börja bereda sig til! att sätta sig i törsvarstillstånd i fästningen. — Detta synes ju visa allt annat än lust hos preussarne att utrymma fästningen, hvilket Frankrike dock oeftergifligt fordrar. Att i allmänhet tidningar och telegrammer ha föga at. berätta om preussiska rustningar, kommer sig deraf, att den strängaste censur i detta fall handhatves inom hela Nordtyskland. I Times t. ex. läses: I hela Nordtyskland blifva de politiska telegrammer, som afsändas till utlandet, stallda under myndigheternas censur i Berlin. I följd af denna utomordentliga åtgärd måste t. ex. ett telegram, som inlemnas i Frankfurt för att expedieras till England, först skickas till Berlin. Plötsligt erhålla vi en underrättelse, som synes antyda, att man i Ryssland verkligen gör sig beredd på de ytterligaste händelsers inträffande. Från Warschau skrifves neml.: I härvarande militära kretsar har man under sista tiden spårat en ovanlig verksamhet. Fästningarne här och i Lithauen äro nu till största delen armerade ined refflade kanoner. Infanteriets beväpning med snabbt skjutande bakladdningsgevär påskyndas itrigt. At de storartade beställningar af bakladdningsgevär, som under förl. år gjordes i Nordamerika, hafva redan flera partier inträffat och andra väntas hvarje dag. I de ryska fabrikerna arbetas dessutom natt och dag på förändring at de vanliga gevären till bakladdningsgevär. Till de här liggande trupperna ha redan anländt flera transporter med bakladduingsgevär, hvilka soldaterna flitigt öfvas i att begagna. Underrättade militärer försäkra, att hela den ryska hären skall senast om tvenne månader vara beväpnad med gevär efter det nya systemet och i ständ att rycka i fält. Man arbetar ätvenledes här, likasom öfverallt i Ryssland, med stor ifver på att supplera de jernvägsreqvisita, som erfordras för trupptransport. Londonerkonterensen håller sina sammanträden i samma rum uti utrikesministeriet, som begagnades för konferenserna under dansktyska kriget. Eti elakt omen! Preussens landtdag har börjat törhandlingarne om den nordtyska författningen. Referenten, Twesten, förordar törslagets antagande utan vidare. Jacobi talade emot förförfattningen, derför att den upphätver vasentliga folkrättigheter. De genom vapnen uppnådda resultaten hade kommit friheten till godo. Den skrinlagda tyska förbundsdagen skulle enligt försattningsiörslaget fira sin återuppståndelse i Berlin. Talaren protesterade på förhand i sina valmäns namn mot deputeradekammarens beslut, hvilket, efter hvad man kunde förutsätta, skulle uttalla till förmån för författningen, En inskränkning af folkets rätt kan ej leda till national storhet och makt. Preussens obetingade militäriska herradöme skulle göra Tyskland till en ständig fara för grannfolken. — Zolkowski upprepade i polackarnes namn Kantaks bekanta protest mot Polens införlifning i nordtyska förbundet. Italien har af Rothschild och Credit foncier erbjudits att på kyrkogodsen få låna 300 mill. fres. Ministern Ratazzi har i anledning af en af hans gemål förtattad bok blifvit utmanad på duell at marchese Pepoli, general Lamarmora och general Cialdini, denne senare i senator Marlianis namn, hvilken för sin höga ålders skull ej mera kan föra vapen. Utmaningen grundar sig på förolämpningar, som örfattarinnan skall i sitt verk hafva tillfogat le nämndas tamiljer och andra, och för hvilka le utmana mannen, emedan de ej kunna ernålla någon upprättelse af hustrun. Ratazi skall för sin ställnings skull som premierminister hafva afstyrkt duellen, hvarpå Pepoli rotade, att låta sina betjenter örsila upp fru Ratazi och sjelf skymfa ministern i ett ofentligt parlamentsplenum. Genom andras benedling har man till slut enats om, att öfverlemna saken till en hedersdomstol, för hvilcen konungen sjelf skulle presidera. Pepoli ar valt gretve Arese till sin representant i lenna domstol, Ratazzi har ännu icke kunnat å någon lämplig representant. Cialdini och samarmora, som först komna i andra rummet, kola vara beslutna att drifva saken till det ttersta. Romanen heter Le piåge aux marisch är scabrös; dock anser man det allmänt i vara så alldeles rätt att för densammas 104 3 — — A — 2—2