lemnat Toulon och återvändt till Paris hade han gjort alla möjliga ansträngningar för att upptäcka grefvinnan de Corandeuils öde. Han erfor att grefven och grefvinnan ej bott i Paris efter 1820, utan sålt hotellet liksom äfven Chåteau de Corandeuil. Efter någon tid erfor pere Rougemont likaledes att Eugtne de Corandeuil dött i London ungefär vid samma tid som han hört historien at n:o 608. Få år senare och alldeles tillfälligtvis anträffade han grefvinnan, enka och barnlös, sasom en verksam, gudfruktig, energisk och nyttig, ehuru sträng medlem af det ryktbara belgiska beguinklostret. På hösten 1856 inhemtade pater Rougemont, att n:o 608 hade blifvit lagd i en straffånges namnlösa graf tidigt samma år — det tretiosjette af hans träldom i tvångsarbetet. SLUT.