UIVOIIDVII Y) ? Göteborg, Malmö och Wisby. Det säger sig sjelf, att de begge partier, hvaruti riksdagen är delad, nu skulle mäta sina krafter. Detta kraftprof var af lika stor vigt för begge partierna, som de blifvande valen till de ansvarsfulla befattningarne äro af vigt för det allmänna. Första frågan blef, hvilketdera partiet skulle segra vid elektorsvalen, ty utgången deraf blef bestämmande för fullmäktigvalen. Inom första kammaren hade frih. Sprengtporten sökt bilda ett parti för denna fråga och med samma sträfvanden som landtmannapartiet i andra kammaren. Men frih. Sprengtportens lista låg under vid elektorsvalet med 15 röster. Inom andra kammaren hade såväl landtmannapartiet som det andra — man kan kalla det frihandelssystemets vänner, ty detär dock i grunden protektionism och frihandel, som delar andra kammaren — hvar för sig hållit förberedande sammankomster. Det förra partiet var dervid talrikast, och dess ledare ansågo sig nu säkra om segern. På detta partis elektorslista uppsattes bland de 24 icke mindre än 17 personer, hvilka, om ståndsrepresentationen fortfarit, skulle tillhört bondeståndet. Bland dessa 24 hafva flera icke förut varit riksdagsmän och voro äfven af detta skäl föga lämpliga att utse fullmäktige, enär dertill fordras en personalkännedom, som flertalet ibland dem saknar. Men denna personalkännedom erfordrades icke, emedan partiets ledare bestämt på hvilka deras elektorer skulle rösta till fullmäktige. För att komma i åtnjutande af utmärkelsen att blifva elektor alsade sig dessa sjelfbestämningsrätten. Redan ur denna synpunkt är det i hög grad märkligt att på landtmannapartiets lista anträflades d:r Beronius, kyrkoh. Lithner, konrektor Olausson och borgmästaren Ödmansson. Dessa tyra hafva hittills räknats till det motsatta partiet. På detta partis elektorslista hade deremot endast fem nya riksdagsmän blifvit uppförda, tör öfrigt äldre, erfarna representanter. För att kontrollera att de som mottagit landtmannapartiets elektorslistor äfven skulle aflemna dem, hade den ganska fintliga metoden användts att låta litografiera och trycka dessa listor på blått papper. Det andra par tiets listor voro tryckta på vanligt hvitt pupper. Genom denna åtgärd erfors till allmän öfverraskning att rektor Siljeström, som bestämdt förklarat sig tillhöra frihandelssystemet, nu gjorde gemensam sak med protektionisterna. Han aflemnade nemligen en blå sedel. Men oaktadt dessa sålunda förvärfvat sig hrr Beronius, Lithner, Olausson, Ödmansson och Siljeström, så inträffade ändå icke blott att ingen af dessa blefvo valda till elektorer, utan hvad som var vida märkligare, att af de 24 personer som blifvit uppförda på landtmannapartiets lista ingingo endast 5 såsom elektorer, hvaremot af de på den andra listan uppförde 24 personerna 19 blefvo invalda. Häri ligger det ofantliga nederlaget för landtmannapartiet. Detta nederlag ökas ändå mera derigenom att nämnde parti, som alltid uppgifvit sig räkna minst 100, men kanske 117, nu endast disponerade öfver högst 86 röster, och skulle ej kommit upp till denna siffra, om icke öfverlöpare sällat sig till dem. Ni skall möjligen fråga, hvad blir resultatet af elektorsvalen? IIvilka skola bli valda till fullmäktige? Är skiljaktigheten partierna emellan i detta fall stor? Det parti för hvilket frih. Sprengtporten satte sig i spetsen önskade få hr Schartau till fullmäktig i banken i stället för hr Schwan; men föröfrigt endast den reduktion af fullmäk tige som grundlagen föreskrifver. I Andra kammaren hade omsättningen sannolikt blifvit ganska stor om landtmannapartiet hade fått råda, och jag har anledning förmoda, att detta parti i så fall icke skurit lagrar, men väl tillgodosett sitt eget intresse behörigen. Sannolikt hade kapt. Mannerskantz och hr Schartau blitvit invalda, under törhoppning att genom dessas inträde hr Björck afgått. Nu är det föga troligt, att någon af de begge förstnämnda blifva valda, men väll! f. d. statsrådet Fähraus (till ordförande), hvar: jemte hr Schwan återväljes, icke precist der-J, före att elektorerna ha stora sympatier för ho1 u Vv I nom, utan mera derföre att han är den ende på Stockholms börs, hvars namn är mera allmänt kändt af affärsmännen i utlandet. ö I riksgäldskontoret torde endast, på sätt sa grundlagen föreskrifver, fullmäktiges antal blifva reduceradt från 12 till 7 och ingen ny : fullmäktig blifva invald. Antagligen blir vilarkivarien Nordström en af de 5, som kom-lA mer att utgå. Sannolikt bibehålles Medin ilb riksgäldskontoret och Uhr i banken, begge afsh konsiderationsskäl, för att icke gifva f. d. bonde b ståndets ledamöter anledning till klagan ölver ja förbiseende. Hufvudsaken är, att landtmanna-saå partiet blifvit slaget och lidit ett moraliskt ne-s derlag. Det utgör icke pluraliteten inom kam-n maren, och det är af stor vigt både nu och;g för framtiden. I