UAL(UIIUAEULII UCUII Ö APIII-. menniskomassa, ehuru det då var på de stora boulevarderna den böljade fram och åter. Det var nen. mi-careme, midlastan, och karnevalen, som alltsedan Fet-tisdagen legat i dvala, flammade upp för sista gången detta år. För den ovane betraktaren var det en högst egendomlig anblick, att sålunda se den ena kavalkaden efter den andra i brokigt utstyrda drägter komma farande i sina med flaggor och blommor prydda vagnar. Ni-careme kallas tvätterskornas fest, emedan det hufvudsakligen äro de, som då slå sig lösa och roa sig. IIvad som dock synes vara hufvudmålet med dessa gatupromenader var puffaing. En berömde sitt liktornsplåster, en annan sina strykstickor o. s. v. i kolossala affischer, men öfverallt der det humoristiska lynnet gifvit sig luft i någon lyckad ide, äfven om den skulle vara något grotesk, der skrattade de goda pariserbarnen, ty vid sådana tillfällen äro de alla barn. På grand Gymnase uppträder t. ex. ett sällskap brottare knytnäfskämpar, fäktmästare o. d. och gifva utan tvifvel mycket intressanta representationer af hvarjehanda slagsmålsscener. Sålunda kom der nu ett längre tåg, öppnadt af en triumfator med lagerkrans. Han åkte i en vagn, dragen af an vanlig häst Etter honom en vagn med två hästar, något mindre. Derpå en vagn med fyra hästar, ännu mindre. Der satt en svartmålad neger med en jätteaffisch, annonserande atteles lutteurs terribles skulle uppträda på grand Gymnase den aftonen. Slutligen kom qvintessensen, en vagn med sex mycket små hästar, och lika många småpojkar, alla försedda med grönmålade Herkulesklubbor i miniatyr, hvarmed de ibland smällde och påtogo sig en grym uppsyn. Deras kusk var deremot en mäkta tjock och frodig patron. Detta tåg mortogs och beundrades med särdeles förtjusning öfver de qvicka arrangementerna, som naturligtvis endast voro afsedda tör att väcka uppmärksamheten på sällskapets representationer. Hvimlet tortfor till långt in på natten och minst tjugo baler voro väl den aftonen, men det var ju också sista karnevalsdagen. Lördagen d. 14 innev. månad skall den tredje af de stora konserterna i Cirque de PImperatrice ega rum, som gilvas för anskaffande af fond till den blifvande sångfesten i Augusti. Vid nämnde konsert skall skand. föreningens sångkör ånyo medverka, tillsammans med belgiska och franska föreningar. Såsom en pikant nyhet upptager programmet Sätt maskinen i gång med fransk text. Denna sång har blitvit ötversatt på franska för att utföras som helsningssång när skandinaverna anlända, förutsatt att de så ordna sin resa att de samtidigt inträffa i Dunkerque, derifrån de då med ett extra festtåg afgå till Paris och der emottagas med sång, äreportar och dylikt. Enligt de senaste underrättelserna kommer nämnde fast troligen att ega rum mellan d. 18 och 25 Augusti och iudelas i 3 afdelningar, neml. 1:o Täflingen, som försiggår så väl mellan olika nationaliteter som emellan olika nationer och mellan föreningar af eamma nation. Vid denna skola således sveuskar, norrmän och danskar uppträda, dels förenade som skandinaver, dels hvar för sig som olika nationer, och dels inbördes de särskilda sånugföreningarne. Andra atfuelningen upptager en stor Concert festival Scandinave, lksvmw de andra ländernas sångare åtvenledes gifva sådana konserter; och slutstenen, som kanske också blir slipstenen, bildas af 3:dje uidelningen: prisutdelningen, då en transk hymn skall sjungas af alla deltagande sångare gemensamt. De skand. ländernas intresse för saken omtalas med glädje i de franska tidningarne, som dock skära betydligt till i växten då de bl. a. berätt? att vensamt i Göteborg skall för ändamålet vara insamladt 42,000 rådet. Den förut omnämnua konserten Salle Herz har ätvenledes blifvit lofordad i Orpheon musicaler, der det om fru Palmi yttras, att hon påminner om m:ll Nilsson, hvarjemte den nordiska musiken prisas för sina vackra melodier. Önskligt vore om sångfe-! sten ytterligare bidrog att stärka krediten. i Gregorius.