Bland de frågor, som i Andra kammaren 3 örevar. må nämnas K. M:ts af utskottet tillstyrkta förslag, att det nu utgåeude årliga anlaget af 100,000 rdr till löneförbättringar vid indelta armön må ätven framgent få ulls vidare utgå med oförändradt belopp. Detta förg, antaget af Första kammaren, godkändes nu Äfven af den andra, med den förändrivg, att anslaget endast skulle utgå för 1 68. Under den vidlyfuga diskussionen härom yrkades afalag al brr Liss Olot Larsson, Bjer kander, A. A. Andersson (som dock sedermera afstod från sitt yrkande) och O. B. Olsson, hvilka angågo dels den tillökning i lön som härigenom tilliolle otsicerarne, numer: obehöflig, dels att tillökningen ej så mycket tillfölle dem, som hatva minsta lönen, som icke mest dem, hvilka förut hade fullt tilläckligt. För rent bifall talade hrr s. Troil, P. Nilsson från Kristianstads län, grefve Posse, Björck, v. Proschw:tz, Joha Ericson, C. A. Lärssou, Hedlund, Jan Andersson, statsrådet Thulstrup m. fl. Hr de Marå framställda det sodermera af kammaren antagna bemedlingsförslaget, i hvilket her Petter Anuersson, Nils Larson, Erik Ersson och P. Nilsson från Espö instämde. Under denna diskussion uppstod en särskill tvist om K. M:ts skyldighet att taga ini uativer i srågor. Grelv: Posse, som ansåg denna fråga stå i nära sammanhang med den om vårt försvarsväsendes omorganisering, beklagade att K. M:t trångått sin konstitutionella rätt och pligt aft framlägga ett nytt förslag ull en sädan organiseriug. Detta bestreds af br Hedlund, som ansåg det råttast, alt riksdagen först finge framlägga sina åsigver i denna fråga; tal. fäste uppmärksamheren derpå, att en ny princip uu tillkommit för försvaret, nemligen den allm. värnepligten, ett offer som folket måste erbjuda K. M:t, hellre än att K. M:t skulle fordra det af folket. Statsrådet Thulstrup förklarade orsaken till atv K. M:t nu ej framlagt något förslag vara den, att då det vid förra riksdagen iramagdu ej vann ständernas samtycke, hun ej ännu kunnat hinna uppgöra ny plan efter de törändringar for krigförandet, som sista årens erfarenhet visat det vara nödvändigt att anvaga. Hr de Marås förslag antogs med 101 röster mot 65. I fråga om K. M:ts förslag att öka anslaget al indelta armåns vapenötningar, 825,000 rdr, med 155,216 rdr hade utskottet endast tillstyrkt en tillökning ar 40.916 rdr för in rättande at underbetälsskolor vid insanteriet och lsör skarpskyttemöten. Hr Jöns Pährson yrkade afslag härå. För utskottets förslag yttrag öorr Ostman, C. Itvarsson, Jan Andersson. Ahlgren, Björck, Medin, grefve Posse, Ridderst. Jonas Andersson, Key och John Ericson. Hrr Rönblad, A. v. Prosshwitz, Staaff, Murön, Hessle och statsrådet Ehrennem talade dels för återremiss, dels för det k. förslaget. Diskussionen rörde sig om nödvändigheten af vapenöfningarnas utsträckning utötver deras hittillsvarande omfång, hvilket sistuämnda talare ansåg behöfligt för att vår här skulle kunna göra någon nytta i farans stund. Hr J. Ericson klandrade särskildt systemet för de nuvarande vapenöfningarna. Utskottets förslag bifölls här likasom förut i Första kammaren. Statsutskottets hemställan, att det ai h. M:t begärda anslag, 86,324 rdr, till förbättrad utspisningsstat för indelta armån endast skulle så till vida bifallas, utt 4,500 rdr anslogos för tillämpning al värtvade armens proviante ringsstat vid indelta armns garnisonsför-tärkningsoch gränsposterings-kommenderingar, återremitterades med 74 röster mot 60. Första kammaren Har antagib utskottets hewställan. Vid Första kammarens sammanträde på asonen tortsattes först diskussionen öfver dei af grefve Hamilton på t. m. väckta törslag, sla