den äsigt gallande, att riksdagen af Regeringssormens IiIS skall vara beröfvad rätt att vidtaga åtgärder rörande landets representation i utlandet, hvilket engamt skulle tillkomma regeringen. Mot en dylik tolkning protesterade likväl flera talare. För öfrigt ansågs al åtskilliga ledamöter den föreslagna nedsättningen af utrikesministeriets budget som ett misstroendevotum mot nämnda departementschef och yrkade att man derför bord obetingadt ingå på de af K. M:t äskade belopp, samt icke heller bifalla utskottets framställning om en skrifvelse till K. M:t för utredning af frågan om förändringar af åtskilliga ministerposter i utlandet. Hr Schartau ville, att man icke blott skulle tala om sparsamhet, utan äfven förverkhga sådan och ansåg Sveriges ställning numera vara sådan, att indragningar å denna hufvudtitel uran olå genheter för landet kunde företagas. Vidare yurade grefve C. G. Mörner den förmodan, att nationen icke såge på utgifterna för landets beskickningar, om blott dessa visade någon mindre passivitet i meddelandet af de resp. ländernas, der de voro ackrediterade, framsteg i inäustrielt och kommersielt hänseende. Frän Frankrike hade t. ex. förr århgen ingått sådana uppgifter under den åldrige ministern grefve Lowenhjelme tid och önskade tal. upptagande af ett så nyttigt bruk. Kammaren antog emellerud det föreslagna anslaget för utrikesministeriet utan nedsättning deraf. I Andra kammaren gjorde sig åtskilliga meningar gällande. Ueskottets förslag understöddes af utrikesstatsministern grefve Manderström, brr Ribbing, Hedlund, P. Pettersson, v. Troil, frih. Gripenstedt, Lithner, Otterström, N. Larsson och frih, Ablströmer. Mot dessa uppträdde hrr Hierta, Indebetou, Björck, de Marå, Meijerberg, C. Ivarsson och E. Ersson, förordande ett af br Björck framstäldt förslag: 1. att anslaget till ministerstaten må såsom särskildt reservationsanslag till oförändradt belopp uppföras; 2. att till skrilmaterialier och expenser anvisas ett reservationganslag af 70,000 rdr mot nu gällande redovisningsskyldighet; 3. att de öfriga anslagen under denna hufvudtitel bibehållas till oförändrade belopp, och 4. att vid anmälan af dessa beslut riksdagen må anhålla att då Sveriges diplomatiska intressen i flera länder skulle kunna utan men besörjas af sändebud af mindre rang än de f. n. der anställda eller af ett sändebud gemensamt för flera a! dessa länder, K. M:t måtte låta tillse och utreda huruvida icke med hänseende till under senare tid förändrade förhållanden och landets finansiella ställning, betydliga inskränkningar å anslagen under tredje hufvudtiteln skulle kunna vidtagas, samt för nästsammanträdande riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnda hufvudtitel. Hr Björck cch de med honom instämmande hade till en början yrkat nedsättning af anslaget till skrifmaterialer och expenser från 70,000 till 50,000; men sedan utrikesstatsministern hade förklarat, att han måste anse en sådan nedsättning i ett ordinarie anslag för ett misstroendevotum och således, i händelse af cess antagande, frånträda sin plats, afstodo ofvannämnde herrar derisrän. I trots al denna h. exc:s förklaring yrkade dock frih. Liljencrantz och med honom hrr J. Pahrsson, O. B. Olsson, C. J. Bengtsson och Blanche bifall till den föreslagna nedsätiningon. Efter diskussionens slut uppstod först votering om de tre första punkterna i hr Björcks förslag. Vid votering om kontraproposition för hufvudvoteringen afslogos dessa med 101 röster mot 61, till följd hvaraf frih. Liljencrantz förslag blet kontraproposition. Vid den slutliga voteringen afslogs dock äfven detta med 100 röster mot 71, hvarigenom kammaren helt enkelt biföll den ou gällande staten för tredje hufvudtiteln. Deremot afsloge utskottets skrifvelseförslag med 87 röster mot 72, ochi stället areogdet i 4:de punkten af hr Bjorcko yrkande fram-tällo förslaget. Först. kammaren påbörjade på förmiddagen i forgär behandlingen af sjerde hufvudtiieln. Af hvad som under detta lörmiddagens sammanträde sorekom, må nämnas frågan om en ny organisation af krigshögskolan å Marieberg. Asigterna voro här ense om vigten af den militära bildningens höjande. Likaledes tycktes man temiigen allmänt förorda civil-ingeniörernas bildande vid Tekaologiska institutet i stället för vid krigshögskolan vid Marieberg. Vid anställd vote ing antogs med 61 röster emot 32 ett af grefve Henning Hamilton framställdt förslag, att kammaren måtte för krigshogskolan å Marieberg bevilja en förökning i det nu till deueamma utgående anslag af 14,155 rdr, hvaraf en tredjedel redan innev. år säsom extra anslag. På aftonen fortsattes behandlingen af ofvannamnde titel. Statsutskottet hade föreslagit afsändandet af en skrifvelse till K. M: augåvude utvrecning af väckt fråga om arvodesförhöjning till Gotlands nationalbevävings underbefäl, hvilket dock, på hemställan af grefve C. G. Mörner och hr C. Ekman, helt : och hållet afslogs. Beträffande den gjorda hemställan om ev extra anslag af 1,000,000 rdr, att under år 1868 från Riksgäldskontoret utgå, uppstou en lång diskussion, hvarunder följande yrkanden framställdes: af srih. A. C. Raab, med hvilken hri Malmberg, v. Möller, Ekenman, frih, Bildt, hyr Bennicb, frih. Sprengtporten och frih. Silfverskiöld instämde — dock utan att biträda ett af förstnämnde talare utaladt klander af K. M:ts törfaringssätt att fortfarande låta tillverka gevär af gammal modell — att för anskaffande af gevär, som inom 1868 böra vara färdiga, må ställas till K. M:ts disposiiion ett belopp af 1,500,000 rdr att med högst 500.000 rdr utgå under innev. år; af hrr Schartau, G. Ekman, grefve BeckFriis och hr Wan bifall till utskottets förslag; af grefve af Ugglas detsamma med tillägg att nöget 500,000 rdr skulle utgå under innev. år; af frih. af Ugglas anslag af 1,000,000 rår att i mår af behos utgå redan under innev, år. Under debatten uttalade såväl grefve Platen som hr Ehrenheim, i egenskap af konungens rådgifvare, den förhoppning att representationen måtte så mycket som möjligt gå regeringens önskningar till mötes samt icke bevilja ett mindre belopp än det af frih, Raab iöreslagna. Resultatet af förhandlingarne om denna sak blef, att frih. Raabs förslag antogs med 60 röster mot 31, som voro för bifall till utskottets hemställan. Andra kammaren afslog samma afton med 97 nej mot 59 ja, ett af K, M:t begärdt anslag af 1,200 rdr till arvode och skrifvarematerialier åt adjutanten hos inspektören för militärlårorerken. En begärd förhöjning af 22,355 rår i anslaget till krigshögskolan blef icke heller beviljad. Utskottet hade äfven tillstyrkt afslag på denna begäran. Utskottets hemställan att krigsakademiens anslag, 79,888 rdr 25 öre, må förhöjas till 84,100 rdr, bifölls icke. Under diskussionen härom uttalade flere talare den äsigten att man icke behöfver så stora ana a 2 —