försäljning deraf i den ordning, som är stadgad om utmätt fast egendom. Om br Åke Anderssons motion att flyttningstiden för manliga tjenare må blifva bestämd till d. 8 November i stället för d. 24 Oktober diskuterades en stund. Härunder förklarade br Hessle att han för sin del ansåg klokast att icke någon viss flyttningstid i lagen bestämdes, utan att husbönder och tjenare finge härom fritt kontrahera. Hr Bergström uttalade den åsigten, att landstingen borde bestämma flyttningstiden för hvarje län; denna blir då utsatt till den tid, som för hvarje särskild del af landet är lämpligast. — Utskottet har hemställt att intet afseende må fästas vid motionen, och kammaren gillade denna utskottets hemställan. Hr C. 4. Larsson har väckt motion derom, att betalning för borgensförbindelser ej må utgå af cessionants egendom, förrän hans egna skulder blifvit, till kapital och räntor, fullt guldna. Lagutskottet har ansett detta förslag böra förkastas. Motionären försvarade detsamma med mycken värma. Det onda, sade han, som borgens-systemet medfört för vårt land, är så stort, att man förr eller senare måste lyssna till de röster, som höja sig deremot. Minst 3:delar af de konkurser, som här göras, äro föranledda af detta olyckliga borgens-system. Den stora lyxen, öfver hvilken man klagar så mycket, har äfven till en viss grad sin grund i detsamma. Man skall ej tolerera en lag, som hotar att föra vårt gamla Sverige till branten af dess undergång. Jag begär icke återremiss, men utskottet har på ett hånfullt sätt afvisat min motion, att jag icke kan annat än anhålla, att kammaren, om den ger sitt bifall till utskottets hemställan, ville ogilla de motiver, som för denna äro anförda. Hrr Bovin, Lemchen och; Rosenberg påpekale att staten skulle upphäfva sig till förmyndare öfver den enskilde, om den nekade honom att sjelf bestämma sitt handlingssätt. Upphäfves borgenssystemet, kommer det icke desto mindre att sortfara, fastän i en annan form, så länge hjelpsamma menniskor finnas. Hjelparen ger ut en skuldförbindelse i sitt eget namn, den lanebehöfvande tar pengarne och lemnar sin vän en revers i stället. FrihÄhlströmer trodde att menniskor i allmänhet icke låta så lätt öfvertala sig att utgisva en skuldsedel som att underteckna en borgensförbindelse. Utskottets mening och den derför anförda motiveringen gillades af kammaren. En motion af hr Jöns Pährsson om ändring i k. förordningen af d. 14 April 1866, angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof, afslogs. Hr L. J. Hierta har föreslagit den förändring i strafflagen att vitesbötor, och andra, som åru ålsgda för förseelser, bvilka i sig sjeliva icko innefatta brott, må vid bristande tillgång förvandlas ull enkelt sängelser. Utskottet har afstyrkt bifall härtill på flera skäl, hvaribland vi nämna omöjligheten af att uppdraga en gräns mellan de mindre förseelser, som endast innefatta åsidosättande af vissa ordningsföreskrifter, och de lagöfverträdelser, som förtjena benämning af brott. Kammaren godkände utskottets bemställan. Hr Ljuslins motion om vägoch brounderhållsskyldighetens skiljande från jordbruket och öfverflyttande på staten afslogs; likaså en af br Orre väckt motion derom att betalo:ng för allmänna vågarnes underhäll vintertiden må utgå efter syrk. Kammaren beslöt vidare ofter någon diskussion och votering, som utföll med 53 ja mot 17 nej, att, i enlighet med vederbörande utskotts tillstyrkan, hos K. M:t anhålla det nu gällande förordningar om okeppsmätning icke må tillämpas för fartyg, som åro uppmätta före d. 1 Juli 1866, utan dessas egare tillerkännas rättighet att af vederbörande auktoriteter erhålla bevis ölver fartygens lästetal, enligt den före nämnda tid verkställda mätningen, samt sådana bovis få tjena till efterrättelse vid skeppsumgälders erlåggande, intilldess ett nytt skeppsmätnings-reglemente blifver faststäldt. Några mindre vigtiga motioner, som utom de reden nämnda i detta plenum behandlades, ansågos icke böra föranleda till någon åtgärd. Innan kammaren åtskildes, beslöt den att Tisdagen d. 26 d:s företaga behandlingen af hufvudtitlarne och dermed fortfara hvarje dag, till dess de alla blifvit undangjorda. Plenum slutades kl. 112 på natten. Statsutskottet har i Måndags aflåtit memorial i anledning dels at erhållen återremiss å en punkt rörande bevillningen etter 1:a art. i utskottets utlåtande ang. riksgäldskontorets förvaltning under den tid som förflutit sedan början af senaste riksdag, dels at kamrarnes olika beslut i fråga om decharge för fullmäktige i riksgäldskontoret. Bland motioner, som utskottet i afgifna utlåtanden afstyrkt, är en af frih. J. Koskull om användande af den Längmanska testamentstonden till anskaffande at fullt tidsenliga gevär. Vid jemförelse mellan K. M:ts preposition om statsverket och de utaf statsutskottet under de särskilda hufvudtitlarne tillstyrkta anslagsbelopp visar sig, att utskottet föreslår omkring 3,150,000 rdr mindre än hvad K. M. i propositionen äskat. Af detta belopp komma likväl 2 millioner på det at K. M:t begärda anslag af 3 millioner för inköp af gevär.