aptarne dödades och en annan lati Toliskonstaftlarne slydde. Fonierna ryckte nu från Mudleton tul Castlemartiyr. Under vågen stötto de tilsammans med fiera sopar at väpnade mån och anlände till Castlenariyr i en styrka at omkring 200 man. Femernas anförare Daly upps:ällde siufolk midt omot polisbaracken, hvuken bluviv tillsluten, och uppmanade dess innevånare att gisvit ris. 182 Voliserna svarade med en val riktad eld, som slödado baly och sarade flera ar hans trupp. De olriga drogo sig deretier tillbaka mot Kilicagh, Lit alven en ivängd andra sma hot par begälvo tig under nadten Han en del auura platser. i sj hIilmallock antog resningon ganskan stora peoportioner. Eu aldeming vi 400 man samlades I staden och ryCEte mot polisbarace Här voro do vantare. Polisen naue orskansat sig och at bakaslog med nagra gemn issalvor insurgenterua, hvilka senare skoto! kamreraren vid Union Bank i hans egen; dörr. i Medan dessa hände ser pågingo i Mid-ai leton och Rilmal-oC, samlades en annan hop i BaHY Knochnin och begat sig, liksom på! alla de andra platserna, uli poliestatlonen, hvars mnevärare uppmanades at gilva sig. Polisen vagrade, men iusurgenterna lado halm rundtomkring murarne och satie eld på huset. Poliskonusiaplarne nödgades gifva sig ock kunde med svartshet undslippa lågorna, genom att toppa ut genom ionstiet. Deras vapen frans :ogos dem och de bietvo lusslåppta. De upproriska afliigsnade sig i ristamg mot Carrignavar-hojderna till, der de orenadosg. mod eu hop från Cork. Bu kompani soldater alsändes från Mallow ul deras torlosande. Vid midnatt retvos Stora Syu-och Vestbanans rails upp nära Knockloog. Pottränen nån Cork kom til det upprina stulet al jue nien, utan att märka skadan, och fera at vagnurue hullkastades. Banau reparerades, men emerna förstörde benne åter för ett långt stycke vid Ratladufl, jemte telegrafirådarne. Ttäågert hän Cork om morgonen bunde derför j komma sängro in ull Rarbdull, som var i teniernus ego. t Limerick egde en eldsvåda ram. Det var en list, för att locka ut polisen och nulivären, men planen misslyckades och trupperna örblelvo på sin post. Intet brott begicks i staden, utom det att en vapensmeds butik plundrades. I i i H i i i i i H i vRorelsen har hittills varit inskränkt ull landtdistrikten, men rykten äro gingso om, att i natt en större resving skall ega rum. Fenierna göra ingen hemlighet af sina plaver. i Posterna til Dublin sändas sjövägen, på! grund at trafikens oregelbunderhet i lard. Sammanstuler man dessa uppgder, synes det verkligen, att upproret på Irland har en ganska allvarlig karakter. Man har synbarligen öfver hela den gröna önkommit om en samtidig resning. Jeravägar aa uppritvits och telegratträdar ha alskurit-, för at hindra militären fån förtoljelser och! förvirra nnderrättelserna. Ssmtidigt har man angripit de olika pol.s-tationerna, tor utt genast minska faran ul partiella angrepp, medan de upproriska hinna samlas i större kärer. I alla uandelser skall England hafra svårt ate klossa detta uppror, hiviket kan-ko skall ännu en gäng försåuka den olyckliga Erins 6 i ett! hat at blod. i l Englands underhus bar Layard mi! den orientaliska frågan ullsport utrikesmivi-! stern, huruvida ban ej kunde framhigga tor huset visså depescher hån ryska regermgen ull ryske gesandten i London, hvika möji sen koumet ull den ong Iska regeringens kunskap, Isynnerhetv depesukerd. 20A8., 12 Sept, 21 Okt. och 23 Nov. sist. och om ban ej kände en ull ssrbiska regeringen ut ty-Na kons un i Belgrad meddelad uche-ch. 1 iyken förekommor tosjande stycke: RySSlandt ar alldeles icke hugadt utt i ett obe-tamde Jarran uppskjuta losmagen al den orlemtati-ha trägan. Åy sslund uppger tanken på en före: soning melan turkar och kristna. De Kristna må befria sig med vapeamakt, om de bannad Ryssland skall Inskiaoha sig tll att ötvervaka, avd de Hammade makterna icke iu vianda sig I detta krig mellan Porten och dess under-åter; och skulle en sådan inblanuning bkvål ega rum, skulle Ryssland se ris j I nödsakadt att otvertaga de kristnas 2 försvar. Ryssland önskar alt te Turkiet 11. Europa ersatt med tre torbundsstater, Serbi en, Ramenien och Grekland, med en central regering i Konstantinopet:. Lord Stanley tor klarade, att ban ej sett någon rysk skrivelse som motsvarade den af Layard omnämnda noten; och hvad de amqdua depescherne ansick, sade han, aut de endast eu kort tid och på förtroendev äg varit i hans ego; det skulle dessutom ej ligga i statens intresse all fram: lägga korrespondensen. Frankrikes trupper hafva d. 8 d:s lemnat Mexico, hvars jord således uu är fi från dessa trämlingar. IIvilka kejsar Napo leons planer än varit med dev at honom upp