Article Image
rCu MVILLD t111 Öv;VvUV IIGUOD ÖD9 1 BADLY VIA undsluppit fängelse, på grund af hans vid domstolen afgifna förklaring, att han med sin uppsats ej syftat något ondt mot dynastien, utan endast velat begagna sig af sin rätt att underkasta regeringens handlingar kritik. Oaktadt domen utföll i jemförelsevis så mild anda, innehöll Girardins blad la Liberte samma dag utslaget afgafs följande artikel, hvilken skall ha gjort ett nästan omätligt uppseende, om man neml. får tro Köln. 2eit.-: Korrektionsdomstolers i Paris 6.te afdelning bar denna morgon fällt den dom, som densamma i går efter 13 timmars öfverläggning ej kunde afgifva. Förf. till de oräkneliga artiklar, sum sett dagen från d. 29 Okt. till d. 10 Dec. 1843 och hvilka likväl icke förhindrat honom från att d. 9 Jan. 1851 bli landsförvist från Frankrike genom samma dekret, som landsförviste hrr Thiers, de Remusat, Jules dv Lasteyrie, Duvergier de Hallranne, generalerna Changarnier de Lamoricidre, Badeau, Leflo, Laidet, allt medlemmar af nationalfosamlingen, fastän de alla enl den besvurna författningens bestämmelser voro oantastliga; den forne solkrepresentanten, hvilken d. 2 Dec, 1851 om natten berofvades sin plats (i nationalsorsamlingen). på hvilken han skulle försvarat sin okränkbarhet, bufvudredaktören för Libert6 anklasad d. 1 Mars 1867 för att ha skrifvit en artikel röfver våra bättre öden såsom svar på hr stateministerns tal, Girardin har nnder fransmännens kejsare Napolcon III:s regering dömts till 5,000 fres böter. Den dömde har genast appellerat till högre rätt; men ter skall han icke försvara sig sjelf, emedan den hossamhet, som han iakttagit, icke blifvit på tillbörligt sätt erkänd. Den förföljelse, för hvilken jag blifvit offer under utöfningen af bestämmelserna i art. 4 af dekretet af d. 11 Aug. 1848, det dekret som i Maj 1851 lät mig ostraffadt säga, att regeringsformen, den 27 sgr af Frankrikes ur allmänna val framgångpa representanter bekräftade regeringsformen, bortstulits (filoute); detta dekret, som på det uttryckligasto omnämner, erkänner och proklamerar rätten atv diskutera och bedöma den exekutiva maktens och dess ministrars handlingar — dedne förföljelse och mit fällande ställa mig bland antalet af de systematiska sienderna till den... kejserliga regeringen och skapa mig på ett våldsamt sätt en ny ställning. Denna nya ställning gör för mig hädanefter vänskapsförbinuelser omöjliga, hvilka bestått sedan mer än tjugo ar och, i strid mot mina åsigter, visserligen ej ärdrat, men ofta modererat dessa. Så smärtsam olitningen (från napoleonska huset) än är, kan jag likväl icke förbli obeslutsam i v.let mellan en smärtsam och en falsk ställning, hvilken ovilkorligen måste med hvarje dag bli det mera genom den sakernas utveckling, som jag beräknar, och de härdelser, som jag väntar. Den grymma kränkning, som jag ätzonte, är en sådan, som, i det att den botar med att stegra ansvarigheten ända till medbrottslighet, gör en osfördrojlig amputering nödvändig. Det anmärkningsvärdaste med denna artikel är, att regeringen ej känner sig tillräckligt stark att, fastän den nya presslagen ännu icke är definitivt af kejsaren redigerad, använda maktens hela stränghet mot den häftige gamle journalisten. Korrespondenter från Paris mena, att kejsaren väntades skola genom ett dekret undertrycka Libertö, men väl vetande, att detta skulle tjena till intet, her han ej gjort det. Hela saken har emellertid öppnat damluckan för fritt språk. och man sår nu höra meningar högt uttalas, hvilka man under kejsardömet knappast vågat hviska hvarandra i örat. Regeringen skall nu omöjligen kunna åter tilltäppa luckan, och Girardins uppträdande skall verka det goda, att derigenom pressens ställning till den verkställande makten blir en gång tör alla klar. Man funderar, som sagdt, mycket på hvilka bevekelsegrunder, som ledt den tör sin egoism så ökände journalisten; men dessa må vara hvilka som helst, godt ha de i alla händelser verkat. Enligt Åla France skola under utställningen följande furstliga personer infinna sig i Paris: kronprinsen af Preussen, prinsen at Wales, prins Umberto at Italien, prins Oscar af Sverige, prinsen af Oranien; vidare brodren till den nye Taikun af Japan och v. konung Ismael af Egypten. Konungen af Sverige skall begifva sig till Vichy och besöker på äterresan utställningen. I franska utrikesministershotellet i Paris gais d. 2 d:s en kostymbal, vid hvilken inalles 2,300 gäster infunnit sig, utan att trängseln i rummen dock var större, än att dansen) kunde obehindradt försiggå. Bland de damer, som utmärkte sig genom sin skönhet och toilett, nämnes en grelvinna Fernandina från Havannah, hvilken föreställde drottningen af Saba och bar ett orientaliskt hulvudsmycke af diamanter, värdt öfver 2 mill. fres. Hon var i alla hänseenden balens drottning. Grefvinnan Tibacan, hvars syster föreställde Proserpina, bar äfvenledes på sig en hel förmögenhet i diamanter. Fru Vineut, en rik kreolska från S. Jago de Cuba, var klädd i Pompadourdrägt och beledsagades af sina tvenne unga döttrar, den ena som jagtgudinnan Diana, den andra som Antillernas stjerna. Äfven fredens och krigets gudinnor voro på balen representerade af två vackra amerikanskor, döttrar till mr Slidell, den bekante sydstatsagenten. En tredje amerikansk skönhet (från Boston) föreställde en slatvinna och hade armarne sammanbundna genom en guldkedja. De franska damerna buro till största delen dominos. Lägret vid Chålons skall öppnas mellan d. 15 och 20:de Maj samt stå under marskalk Foreys befäl. T 1 6..

12 mars 1867, sida 3

Thumbnail