man kan se. Fran Utlandet. De i går anlända engelska tidningarne lemna ändtligen redogörelser för det feniska upproret på Irland. Af densamma tramgär, att regeringen 1 början af denna månad erhöll underrättelse om, att fenierna tänkte sätta sig i besittning af Limericks sammanbindningstation, hvilken beherrskar jernvägsförbindelsen med Dublin och Limerick, Cahir, Clonmel, Watertord, Buttevant, Fermoy och Cork — alla militärstationer. Betydliga truppatdelningar sammandragas dertöore derstädes. Myndigheternas försigtighetsmätt tycktes vara väl grundade, ty de lyckades härigenom gripa en person, hvilken ansetts för de sammansvurnas i Irland anförare, neml. amerikanske generalen Godfrey Massey, hvilken af det feniska brödraskapet utnämnts till öfverbefälhafvare öfver isländska republikens arm6. Ett par dagar derefter, natten mellan d. 5 och 6 d:s, egde en fenisk resning rum i Irland och samtidigt på flera olika punkter af ön. Resningen kring Dublin var allmän och i Drogheda angreps polisbaracken, fastän utan framgång. På tvenne andra stationer öfverväldigades polisen och togs till fånga. I Dermore blef polisbaracken uppbränd och en kustvaktstation nära Kilrush plundrades på vapen. I Kilmallock motstod en liten polisstyrka i 3 timmar med framgång angreppen från en vida större styrka fenier, hvilka de tillbakaslogo med förlust af 3 döda och 14 fångar. I Drogheda slog polisen äfven en till 1,000 man uppgående tenisk styrka och bemäktigade sig en stor mängd ammunition. Militären under lord Strathnairn har inbragt till Dublin 208 fångar jemte stora förråder i vapen och ammunition. Emellertid kan upproret onligt all möjlig sannolikhet ej i eller nära Dublin erhålla ens någon tillfällig framgång. Staden är neml. väl försedd med trupper, och dessa uppmanade att handla snabbt, hvar sammansvärjningen än må resa husvudet. I sydvestra delen at ön tyckes rörelsen vara farligare, menar Times. Lelegraftrådarne ha ötverallt blitvit atskurna; jervägen har afspärrats och banan upprifvits i närheten af Thurles. Som bekant, är Munster, och har alltid varit, den mest missnöjda delen af Irland. Der grodde och uppväxte den feniska sammansvärjningen. Ledarne från Amerika ha äfven varit verksammast i sydvest. De engelska tidningarne fordra, att upproret må med kraft undertryckas. Vi veta hvad detta vill säga i en engelsmans mun. Regeringen förklarar, att ullräckligt med trupper finnes på ön, för att undertrycka upproret. Äfven i London visa de feniska agenterna sig särdeles rörliga, de utbreda det irländska folkets proklamationer till vorlden. Dessa förklara, att i Irland, som ej längre kan föredraga den monarkiska regeringens förbannelse, skall upprättas en på allmän rösträtt grundad republik. Irlands jord, nu i en oligarkis ego, tillhör oss det irländska folket, och till oss måste den återkomma. Vi förklara oss äfven för absolut samvetsfrihet samt fullständigt åtskiljande af kyrka och stat. Hela verldens republikaner, eder sak är vår! Och till eder, Englands arbetare, vända vi oss med begäran om ej blott edra sympatier, utan äfven edra armar. Dokumentet är undertecknadt: provisoriska regeringen. Hvilka öfverdrifter, som den teniska resningen än innebär, ligger i densamma dock något berättigande, ehuru detta sannolikt ännu ej på länge skall af England erkännas. Från England meddelas om missionären d:r Livingstones död värmare, enl. ett bref från Zanzibar af d. 26 December: -D. 5 December kommo nio infödingar, hvilka åtföljt Livingstone, till Zanzibar och berättade, att de mellan Juli och September vester om Nyassasjön öfverfallits af ett band maziter; flera at deras kamrater och Livingstone mördades. Öfverfallet skedde plötsltgt; dock tillbakaslog Livingstone dem af sina motståndare, som angrepo honom framifrån, tills han af ett yxhugg bakifrån sträcktes död till marken. Dessa nio reskamrater undgingo faran derigenom att de blifvit ett stycke efter. De begrofvo likväl om aftonen de döda. Det är fara värdt, att berättelsen är sann och att man ej skall få erfara någonting vidare om de närmare omständigheterna vid förloppet. ; I alla korrespondenserna från Fran k. BA. XL3 A LÅ