togos 375,130 rdr, så att vid årets slut å deposition innestodo 197,510 rdr. Etter afdrag af utgitterna, hade bankens vinst å denna rörelse för året utgjort 28,193 rdr 12 öre. Sedan häraf, enligt Reglementets föreskrilt, 5 proc. atsatts till eservfonden, återstod till utdelning 26,783: 46, hvaraf beslöts utdelas 24,000 rdr med 40 rdr pr lott, hvilket motsvarar 16 proc. at det kontant tillskjutna beloppet. Med öfverskottet, 2,783 rdr 46 öre, förstärktes ytterligare reservlonden, så att denna nu uppgår till 22,820 rdr 28 öre. Med anledning at den snart tilländalöpande oktrojen, uppstod en längre diskussion, huruvida ytterligare oktroj bör sökas för en filialbank med de inskränktare förmåner, som hädanefter beviljas dylika, eller ny oktroj för en enskild bank. Något definitivt beslut fattades ej i frågan, utan beslöt man att tillsvidare, tör att u:rona sympatierna för det ena eller andra förslaget, framlägga tvenne listor för teckning (icke bindande) å den ena för enskild bank, å den andra för silialbank. Ny illustr. tidnings senaste n:o innehåller: Ludv. Th. Almqvist (med porträtt); Styrman Fågel; En morgontidning, skizz af C. L.; Parti at Dyrehaven vid Köpenhamn (med plansch); Kristiania (med plansch); Kronborgs slott, poem af o. f.; Carl Gust. Qvarnström ; Litteratur, m. m. Eldsvådan i Lidköping. Härom akrifves närmare från Lidköping under d. 3 d:s: Klockan omkr. 12 förliden natt förmärktes lika hastigt som oförmodadt en eldstod uppflamma ur ett större uthus i fabriksidkaren P. Lundblads gård N:o 54 gamla staden, der stadens brandförsäkringsanstalt, så tort möjligt var, inställde sig och genom hvars krattiga verksamhet elden hindrades åstadkomma annan förstörelse än att nyssnämnde byggnad tillika med några smärre af mindre värde helt och hållet, samt boningshuset till hältten nedbrunno; äfvensom taket och en del at öna våningen i guldsmeden Lundins angränsande gårdsdel förstördes och smarre byggnader derstädes dels skadades dels nedbrunno, hvartörutan i angränsande tomt N:o 53, äfven gamla staden, och tillhörig arbetskarleon Anders Eriksson, ett boningshus till större delen förbrändes och några mindre uthusbyggnader dels skadades dels förstördes; men kl. 4 på morgonen var elden beherrskad och således all vidare fara afböjd. Ångfartyget Eos. I idkopingnya. Tidning för d. 6 d:s läses: Sjökapten A. W. Stoltz, som under de år, han fört ångaren Kos, i Lidköping haft sitt hem, lenmade d. 2 d:s detta samhälle, för att bosätta sig vid Sjötorp under den tid, ban der tillser byggandet af ett nytt ångfartyg, å hvilket han blifvit erbjuden betälet. Kapt. Stoltz är här saknad af alla dem, som med honom gjort närmare bekantskap och derunder lärt känna hans öppna och redbara karakter, på samma gång rederiet sor Eos förvarar honom i ett kärt minne, hvilket bevisas äfven deraf, att detta såsom särskildt intyg om sin aktning till honom öfverlemnade 150 cdr. Van sjöman genom resor på både Ost och Westindien och dessutom genom studier underbygd. har kapt. Stoltz också kunnat sköta sin post. Hans nya förande fartyg lärer komma att till hufvudstation hafva Stockholm. — Hr Jakob Ahlberg, som varit styrman på Eos, och som af sin kapten erhållit utmärkta vitsord, är nu till dennes etterträdare antagen på nämnde ångare. En djerf tjuf. En 19 års yngling från ett hemman i Hede socken besökte en Söndag i förra månaden Krokstads kyrka, ur hvilken han dock aflägsnade sig sedan presten kommit på predikstolen och begat sig till den plats, der de kyrkobesokandes hästar stodo. Bland dessa utväljer han en af de vackraste, spänner houom för en skrinda och beger sig i väg allt hvad tygen hålla. Efter gudstjenstens slut upptäcktes naturligtvis stölden, och efter några dagars förlopp fick hästens egare spaning på att tjufven tagit vägen till Svarteborgs socken, der han på ett ställe sålt bjellrorna för 50 öre, på ett annat hästtäcket och slutligen skrindan, denna för 10 rdr, samt sedan barbacka tortsatt sin äfventyrliga tärd, utbjudande hästen. Han lyckades dock icke att blifva at med honom på andra vilkor än genom byte med en sämre. och mellangift. Då han emellertid visade sig ha mycket brådtom och flera gånger påminde om bekommande af mellangiften, började köparen ana oråd och hann knappt uttala sin misstanke att hästen kunde vara stulen, förrän tjufven med största skyndsamhet tog till bens, lemnande hästen i sticket. Egaren har återfått allt det stulna, men tjufven har man ännu icke lyckats gripa. Han lär hålla sig dold i sin hembygd, der flera personer