ärendenas behandling i utskotten gälle i tilllämpliga delar hvad uti riksdagsordningen för kamrarne är stadgadt; upptagande sålunda denna bestämmelse att äfven i utskotten sluten omröstning borde ega rum. Ett utskott hade emellertid, med förment stöd af 48 8 riksdagsordningen, fattat beslut om öppen om: röstning, och första kammaren beslöt också vid utlåtandets behandling inom kammaren en återremiss i nämnda syttning, Utskottet, som fortfarande förklarar sig dela de åsigter, hvilka inom kammaren uttalades till stöd för dess förslag, har emellertid med anledning af återremissen och då den motsatta åsigten tyckes hafva för sig en större del af riksdagens ledamöter, uti nu afgifvet betänkande n:r 11 hemställt, att ifrågavarande paragrat måtte få följande lydelse: ,Inom utskott skall omröstning med slutna sedlar alltid anställas i det fall, att sådan omröstning af tre ledamöter yrkas, äfvensom då vid öppen omröstning röaterna befinnas lika delade. Reservation är afgifven af br Wern. Andra kammarens tillfälliga utskott n:r 2 har under d. 25 Febr. justerat betänkandet D:r 16, i anledning af 2:ne af hrr A. Andersson och J. E. Johansson väckta motioner, angående ändring af k. förordningen d. 11 Juli 1862 om ordnande af presterskapets löneinkomster. Tvenne af motionärerna föreslagna stadganden, dels af hr Andersson, att vid uppgörande af lönekonventioner presthårdarne måtte uppskattas till deras verkliga värde, dels af hr Johansson, att efter det numera beslutade utbytandet af tionden mot bestämda atgifter, man vid dessa afgifters bestämmande måtte fästa afseende på de af församlingen till dess presterskap, enligt fastställda konventioner, förut utgående afgifter, förklaras af utskottet redan vara tillräckligen tydligt uttryckta i förordningens 4 8 och 6 1 mom, och hemställer utskottet alltså, att dessa förslag måtte lemnas utan vidare afseende. Båda motionärerna föreslå uti 8 4 2 mom. åtskilliga förändringar af den syftning, att åt församlingen måtte beredas en ovilkorlig rätt att, om så åstandag, få under den för löneregleringen afsedda tid af 50 år lemna till presterskapet alla tiondepersedlar in natura. Utskottet anför häremot, att 1862 års förordning har till ändamål, bland annat, just att söka för framtiden förebygga det vanliga bruket af lönepersedlarnes leverering in natura, samt att således den föreslagna förändringen skulle motverka sjelfva författningens anda och syfte. De bestämmelser åter, som anses at nöden för att medgifva ett sådant aflöningssätt, finnas redan i förtattningen intagna, hvarför utskottet hemställer, att äfven dessa förslag måtte lemnas utan afseende. Hr Johansson föreslår den förändringen, att uppbörden af afgifterna till presterskapet måtte verkställas lemot två procents ersättning af ds uppburna medlen. hvilket afstyrkes på den grund att, då författningen stadgar, att utgifterna genom söreamlingens försorg och under dess gemensamma ansvarighet böra till presterskapet aflemnas, obilligt och olämpligt syntes, att ersättning för medlens uppbärande finge från uppbördssumman afdragas. — Af samma motionär föreslås den äadriog i 11 S mom. 2, att uppbörden af de afgifter, som blifvit bestämda i penningar eller efter tioårig medelmarkegång, skulle verkställas senast till d. I Februari, men af de afgifter, hvilka blifvit bestämda att utgå in natura, senast d. 1 November, hvilken framställning utskottet emellertid anser på det nogaste sammanhänga med motionärens ofvan berörda afstyrkta förslag till ändring af 8 8 2 mom., hvartör utskottet hemställer, att förslaget äfven dessa delar icke må till någon åtgärd föranleda.