är IO0TCmal Ior Systemaättokt baktalande, UVIiket går ut på upphetsande mot detsamma at stämningen i Frankrike. Preussen kan ej ens vidtags några mått och steg mo: krvaturspesten, utan att häraf tillagas de förskräckligaste rykten, hvilka ock ständigt växa; nu heter det i Amsterdamsche GCourant, att Preussen fordrar rätt att lägga garnison ide holländska fästningarne Maastricht och Venloo. Dessa uppgitter, säger Norda allg. Zeit, som äro alldeles ogrundade, gå så uppenbart ut på att vilseleda det holländska folket ang. den preussiska regeringens politik, att vi kunna afhälla oss från hvarje ylterligare anmärkning. Det synes visserligen underligt, att så mycket väsen kan göras af en så ringa sak; men Rotteck anför likväl i sin verldshistoria, att Preussen midt under törhandlingarne om Polens delning besatte de närmaste provinserna Åum einen Cordon, såsom det heter i den officiösa förklaringen härom, gegen die in Polen wiithende Pest zum Schutze des eigenen Landes zu ziehen (för att draga en cordon mot den i Polen rasande pesten till dess oget lands skyddande). Då Preussens sundhetsåtgärder kunna under vissa omständigheter bli at en så omfattande karakter, blir det mindre öfverraskande, att tillochmed de lugna -holländarne komma i rörelse öfver dem och vilja inforlifva hela sitv vapenföra manskap i armcen. Alla underrättelser trån Holland öfverensstämma deri, att folket tror sig hotadt af en öfverhäagande fara från Preussens sida; till och med de tyska tidningarne medgifva detta, fastän de naturligen påstå, att denna stämning är oberattigad. Men holländarno hafva varit vittne till huru Preussen behandlade Danmark, och de ha deretter sett, att det gentemot den svagare grannen trampade både fördrag och annat under fötterna. Derför göra tyskarnes lugnande och vänskapliga försikringar intet intryck i Hollanu. I en enskild skrifvelse från Amsterdam at d. 27 Febr., hvilken återgifves af danska Dagbladet, läses: I förl. vecka rådde stor rörelse här i landet, emedan det berättades, att Preussen hotat den holländska regeringen med fullständig afsparrning af våra gränser, om hon ej vidtoge krattigare åtgärder mot kr-aturspesten. Börsen var orolig, och de holländska obligationerna sjönko ... Preussen vill ej tillåta, att läst ningarne Maastricht och Venloo slopas, hvilket skulle enl. den nya försvarsplanen görag... Två gånger ha vi visat verlden, huru ett litet folk kan genom mod och fosterlandskärlek trotsa jordens mäktigaste menarker, och det skall måhända ännu en gång bli vår lott att försvara vårt oberoende mot näsrätten. De franska tidningarne omtala, att Proussen, på gjord fråga, nu ändtligen genmalt, att det skall så fort som möjligt låta omrösta i Nordslesvig, sedan dock norutyska parlamentet afgjort, huru och när omröstningen skall ega rum. Hertigen af Ujest och Bennigsen hatva valts till v. presidenter i den nordtyska riksdagen. De slesvigholsteinska deputerade hatva, med undantag af de båda danskt sinnade representanterna Kryger och Ahlmann, anslutit sig till den liberala fraktionen inom nordtyska riksdagen, hvilken troddes skola såsom i Måndags interpellera ang. presstrihet tor parlamentsförhandlingarne, ej blott för Preussens del, utan för hela det nordtyska förbundet. En deputation från Grekland har i Udine haft föroträde hos Garibaldi, som försäkrat densamma om, att hela Italien hyser den varmaste sympati for Grekland. Van hade redan, tillade han, sändt sin son Ricctotti till Kreta; i nödfall skulle han äfven komma sjelt. Garibaldi har äfven låtit sin röst ljuda inom Italien mot Rom. Under sin resa genom Bologna på väg till Venedig höll han ett tal till folket, sägande bland annat: Jag och folket af d. 8 Aug. äro gamla bekanta. Vi hafva gjort åtskilligt tillsammans. Men det återstår ännu något att utföra: Roms befrielse; vi böra dock föredraga, att dettasker på tredlig och laglig väg. För att detta må ske, inväljen i parlamentet sådane män, som låta oss gå till Rom, såsom till vårt eget bus, hvilket det är, och hvilka folkets intressen ligga mera om hjertat, än presternas. Må dessa nöja sig med, att de hafva tillrägkligt att lefva af, och må man heldre använda de millioner, som man vill ge Dumonceau, till att skaffa fattiga arbetare arbete. Betänken framför allt, att j icke gifven edra röster åt dem, som städse gitvis sena ull löorman för presterna! Af ungefär samma innehåll är ett valmanifest, som Garbaldi utfärdat till italienska nationen, dateradt Florens d. 22 Febr. Det heter i detsamma: Det allmänna valet kan rädda eller störta rationen, af vår kammare göra on tummelplats för reaktionen ller en härd för framåtskridandet. De klerikala äro ju en främmande makts, ett blansadt och öfverallt utbredt herradomes undertar Al A(Aaatanr:. hvilkat nå gamma 2.